Människor gör mig nyfiken

För att få fram budskap är berättande viktigt. Bilder stärker alla berättelser. Inte minst när människor får ta plats. Idag fotograferade jag människor som arbetar på ett tjänsteföretag. En grupp människor som fick några enkla instruktioner: Stå i grupp, prata med varandra och slappna av. Sedan gick jag runt ibland dem och fotograferade det som hände. Ungefär så tycker jag att bilder blir bäst. Människor är liksom bäst när de är sig själva. Och då blir jag nyfiken på dem. Vilka är de? Varför gör de vad de gör? Hur blev det så?

Därför älskar jag att fotografera människor. Det gör mig nyfiken.

/Fredrik

Om snällhet och tonen i kommentarsfälten

I julnumret av magasinet Örebro – Mitt i livet intervjuas Fredrik i en artikel där sex personer uttalar sig om den ifrågasatta snällheten. Artikeln är skriven av Gunnar Sundell och porträtten har tagits av Ulla-Carin Ekblom. Personerna som är med och diskuterar den ifrågasatta snällheten är Sofia Strömberg, Sofia Winroth, Niklas Orrenius, Larissa Nsengiyumwa och Anders Lennartsson. Dessutom intervjuas Stefan Einhorn i en annan text och ett fint porträtt av en helt vanlig tant – Ann-Britt, 84 år – sammanfattar liksom budskapet.

Människor som möts och lyssnar på varandra kommer att skapa relationer. Den som vill göra det gör klokt i att vara snäll. Vi har mer gemensamt än det som skiljer oss åt.

Det är lätt att glömma det i ett blixtsnabbt kommunikationslandskap. Med många öppna flikar och olästa meddelanden. Där de små siffrorna som indikerar nya svar, kommentarer och meddelanden hela tiden lockar.

Ord gör skillnad. För både den som säger dem och den som lyssnar.