Det ömsesidiga nyttoperspektivet – ett nytt sätt att utveckla idéer och innovationer

När vi utvecklar nya idéer har vi historiskt inte alltid förstått att värdera flera olika nyttor med dessa idéer. Det har tagit oss till ett nödläge där människan och människans ekonomi har vuxit ur planeten vi lever på. Därför krävs det att vi tänker klokare i utvecklingen av nya idéer. De idéer som ska lösa problemen de gamla idéerna skapat.

Vi utbildar studenter och entreprenörer. Använder olika affärsmodelleringsverktyg och processer. Gör vad vi kan för att sätta nya ramar runt de olika modellerna. Ramar som vidgar tanken på affärsnytta både inåt och utåt. Inåt eftersom människan bakom idén måste känna mening, glädje och lust i processen för att utveckla den. Utåt eftersom idén måste skapa nytta för det omgivande samhället och själva planeten.

Ungefär så här kan det beskrivas i en modell.

Idén måste skapa fyra olika nyttor:

Personlig nytta (för människan bakom idén)
En människa som gör något hen älskar tillsammans med människor hen vill väl (och som vill hen väl) kommer att känna mening. När människan i sina olika relationer får återkoppling som gör människan klokare och får människan att känna sig behövd kommer en större mening och nytta att uppstå. Ur den meningen kommer det att skapas nya idéer och utveckling.

Samhällsnytta (för de andra människorna)
När den här idén möter en efterfrågan – eller tillfredsställer ett verkligt behov hos andra – kommer idén att skapa samhällsnytta. Utgångspunkten är de grundläggande mänskliga behoven av rent vatten, näring, sömn, närhet, trygghet, frihet från förtryck och diskriminering, utveckling och relationer samt en känsla av att livet är meningsfullt. Kort sagt ett gott liv.

Affärsnytta (för idén som företag)
Ett företag som skapats utifrån den här idén och är samhällsnyttig kommer att skapa affärsnytta och ha goda förutsättningar att vara framgångsikt såväl ekonomiskt och socialt. Det ger företaget näring och kapital att fortsätta existera och utvecklas, samt vara en positiv del i det samhälle företaget finns i. Företaget kommer att vara attraktivt för olika människor – som kunskapsbärare, arbetsgivare, leverantör, opinionsbildare.

Planetnytta (för ekosystem, levande arter, miljö och klimat)
En idé som skapar personlig nytta, samhällsnytta och affärsnytta måste rymmas inom de naturliga ramar som sätts på en planet med bevisat ändliga resurser. Det innebär att idén behöver leda till att det tillförs ekologiska värden som för tillbaka näring i naturliga processer. Det handlar inte längre om att minimera skadliga effekter av våra idéer, det handlar nu om att skapa positiva effekter.

Varje idé behöver vara tryggt grundad i mitten av modellen. Om den förskjuts längs någon av axlarna (eller fastnar i en enskild ruta) så kommer det uppstå skador och negativa effekter. Traditionellt har vi främjat affärsnytta. Det har lett till klimatkris, artutrotning, sociala och ekonomiska klyftor mellan människor. Allt detta har konsekvenser som svält, krig, flykt, massutrotning av arter och global uppvärmning (med ödesdigra konsekvenser för allt liv på jorden).

Det ömsesidiga nyttoperspektivet ska vara med från början
Det här är i grunden en ganska enkel modell. Vi kan kalla den det ömsesidiga nyttoperspektivet. Om vi tar med det i idéutveckling och innovationsprocesser. Om vi tar in det när vi affärsutvecklar och affärsmodellerar. Då tar vi ett viktigt steg i en riktning där de nya idéerna tillför verkliga värden för den tid vi lever i. En som präglats av framgångstanken och lett till den stora acceleration som sedan industrialiseringen började förändrat världen.

Vi har fått ut mycket gott av industrialiseringen. Men vi betalar ett ganska högt pris också. Kommande generationer kommer att betala ett ännu högre pris. För att inte tala om vad alla andra levande arter på planeten råkar ut för när vi människor förvandlat livet till produkter som vi exploaterar och skördar.

Nya idéer måste tillföra värden till människorna som utvecklar dem, till samhället de är en del av, till företaget/organisationen som förvaltar idén och till planeten som ger den näring. Då kan de bidra till gott liv för allt levande på jorden, idag och imorgon.

Det behöver inte vara svårare än så. Att vi (från den stund när idén föds) stannar upp och ställer oss frågan – på vilket sätt är den här idén nyttig?

Framtiden finns i mellanrummen

I Huddinge finns ett spännande forum som heter Arena Huddinge. Där möts kommun, samhällsbyggare och lokala företagare/entreprenörer för att driva gemensamma utvecklingsfrågor. Varje år har Arena Huddinge en medlemskonferens och i år hjälpte vi till med planering och genomförande av konferensen.

Fredrik Bronner modererade mötet som hölls i nya lokaler. Forskningshuset NEO i Flemingsberg har ett antal väldigt moderna mötesrum och vi fick ta plats i Erna Möller-salen. Ett sjuttiotal personer samlades och lyssnade på huvudtalare som Troed Troedsson, Stig-Arne Bäckman och Philippe Castaing. Dessutom kloka inspel från bland andra kommundirektör Camilla Broo, Huges vd Karin Strömberg Ekström, kommunalråden Malin Danielsson (L) och Sara Heelge Vikmång (S). Entreprenörer som Eva Swede och Christer Holger bidrog med viktiga perspektiv på kompetens och värdeskapande lärande och i en avslutande panelsession sammanfattade Therese Friedman (Fabege), Pia Forsberg (Huddinge kommun) och Edward Howard (Arena Huddinge) diskussionerna tillsammans med Christer Holger (Skapaskolan). Diskussioner som handlat om framtiden, hur vi ser på kompetens och människor, samt inspirerande samtal om de där bortglömda platserna som kan bli något helt annat.

Några saker som sammanfattar dagen: Vi lär inte möta framtiden bäst med dagens strukturer. Talanger och blivande entreprenörer finns runtomkring oss hela tiden och om vi slutar vara fast i våra fördomar kan vi hitta enormt många nya idéer som hjälper oss att möta den där framtiden på klokare sätt. Och så har vi platser som vi kan använda under tiden vi ställer om en plats. Lucktomter, fastigheter och byggnader som mycket väl kan användas för startups och idéer som inte kan betala kommersiell hyra i början. Framtidens Reffen, Pop Brixton eller Mauerpark kan mycket väl finnas där vi är. Som i Flemingsberg. Det är inte något som hindrar oss, mer än våra egna tankar.

Framtiden finns i mellanrummen. Mellan människor, mellan hus, mellan platser och mellan tankar och idéer som kan ta plats. Där kommer platsens erbjudande till omvärlden att utvecklas och summan av människorna som redan befolkar platsen är redan väldigt stor.

Och det var intressant att notera hur många frågor som kom in till Troed Troedsson om miljö och hållbarhet. Hans svar var också intressanta och gav mersmak till en djupare diskussion med framtidsanalytikerna. Men den får vi återkomma till.

Vi tycker det är fint att få arbeta med Arena Huddinge. Det händer bra saker när människor möts och lyssnar på varandra. Och i Huddinge händer det enormt mycket just nu.

En folkrörelse som är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle

Sara Bronner berättar om planetära gränser på Örebro läns idrottsförbund 4 november 2019.

Idag fick vi samtala med anställda på Örebro läns idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Vi berättade om klimatförändringarna och vilka konsekvenser de får. Vi diskuterade människor, vår konsumtion och de utsläpp de genererar. Och vilka konsekvenser de får. Vi gick igenom aktuell fakta om klimatförändringar, massutrotning, regnskogsförstöring, jordförstöring och vattenbrist. Det blev frågor och svar om plast i haven och matbrist och kommande flyktingströmmar. Vi presenterade de globala målen för hållbar utveckling. Och ja, vi visade filmen med de fallande valrossarna. Eftersom människans påverkan på planeten sällan blir tydligare än så.

Idrottsrörelsen är en av de folkrörelser som formade det Sverige vi lever idag. Som folkrörelsen har idrotten gjort stor skillnad. Men även idrotten har drabbats av utvecklingsknas och har en alldeles för stor negativ påverkan på naturen, ekosystemen och klimatet. Oräkneliga transporter, överkonsumtion och brist på cirkulärt tänkande gör att idrotten också bidrar till de konsekvenser som mänskligheten skapar för sig själv, men också för allt annat som lever på planeten vi vuxit ur.

Vi tror att idrottsrörelsen kan vara en av de samlade rörelser som går först och visar vägen mot ett samhälle där vi klarar av att hålla oss inom de givna ramar som planeten sätter. Idrotten har gjort det tidigare. Idag fick vi lyssna på kloka problemformuleringar men också kreativa lösningsförslag.

Kunskap gör skillnad. Den som förstått att vi måste agera i det nödläge mänskligheten satt sig i kommer att börja agera. Eftersom nästan varannan svensk är medlem i en idrottsförening så kan den här rörelsen göra viktiga saker.

Så vi tycker väldigt mycket om att arbeta med idrottsrörelsen.