ISBN och den första boken

En fin grej. Vi har fått äran att bära ISBN-nummer. De första tio är uthämtade från Kungliga biblioteket och det allra första är redan inklistrat vid tryckorten i det som kommer att bli vår första bok. En liten nätt historia vi hoppas kunna ge ut före jul. Den ligger just nu och blir provläst hos några väl utvalda människor.

Vi kommer att börja producera böcker och annan litteratur. Kurslitteratur utifrån den filosofi för hållbar idéutveckling vi använder när vi utbildar. Just idag känns det fint att ha hämtat ut det allra första ISBN-numret.

Ett litet steg för mänskligheten, men en liten milstolpe för oss.

Framtiden, idéutvecklingen och det lokala näringslivet

Jag står och pratar med en av de som deltar i kursen Framtidsentreprenörerna som vi tagit initiativ till och genomför tillsammans med Coompanion Mälardalen. Vi har just avslutat den fjärde dagens program. Han har jobbat på storbank. Ställt kritiska frågor om CSR, gröna fonder och cirkulär ekonomi. Jag berättar att jag tycker att det är synd att det är för lätt att bli stollestämplad bara för att en säger att kapitalismen är körd. Han håller med. Hur svårt kan det vara att utveckla en kultur där vi inte förstör människor, djur och natur bara för att tjäna pengar? Eller skapa jobbtillväxt? Varför har det blivit så partipolitiskt att konstatera att det blir så mycket svårare för oss människor att hitta på en ny planet än att hitta på en ny ekonomi.

Ingen av oss är jätteradikal. Eller så är vi det bara på andra sätt. Kanske har vi bara slutat att tyst acceptera att vi är med i en kultur där ett träd inte ges något värde innan vi fällt det. Där ett djur inte ges något värde innan vi dödat det. Att vår egen trygghet och livskvalitet inte kan uppnås på bekostnad av någon annans.

Den här kursen är ganska omvälvande. Det är vår egen filosofi för hållbar idé- och affärsutveckling som ligger till grund för allt vi gör på kursen. Liksom vår egen iteration av Business Model Canvas. Kursen görs på plats och digitalt. Och deltagarna är de mest engagerade jag någonsin mött under alla år som utbildare och föredragshållare i entreprenörskapsfrågor och affärsutveckling.

Det är skönt. Och oavsett om vi diskuterar mening, samhällsnytta eller planetnytta så är tankarna, idéerna och erfarenheterna som Framtidsentreprenörerna delar med varandra väldigt generösa och levande. Alla de finaste och bästa teorierna om mänskliga relationer, delande och och fredlig tillit utspelas framför mina ögon.

Den här gruppen (dessutom dubbelt så stor som den vi planerade för eftersom så många sökte) hjälper mig att se lite klarare kring framtidens idéutveckling och lokal näringslivsutveckling. Jag har under åren varit med och gjort flera undersökningar och diskuterat glappet mellan det som näringslivet säger är viktigt med hållbarhet och det vi kan mäta som faktiskt insatser. I det här glappet har det varit ganska mörkt. Men, inte nödvändigtvis så mycket längre. De är här nu, företagarna som tar plats i det där glappet. De kommer från framtiden. Med idéer som inte nödvändigtvis behöver göra så mycket väsen av sig. Och det räcker bra med att de tillför verkliga värden till samhället och planeten. Meningsfulla är de redan. Alla ord och all energi vi möter på onsdagarna går inte att misstolka.

Snart börjar vi diskutera ekonomisk resiliens med den här gruppen. Det blir spännande. Spännande är också tankarna vi har på en fortsättning. Både i andra delar av Sverige, men också som en fördjupande fortsättningskurs där vi startat.

Framtidsentreprenörerna är något av det bästa jag varit med om. Att få vara med om det hösten 2020, mitt i pandemin, känns lite poetiskt.

/Fredrik Bronner

Näringslivets hållbarhetsarbete och post corona

Vad händer med hållbarhetsfrågorna efter Covid-19? Det var jag inbjuden till Handelskammarens Hållbarhetsarena för att prata om, i fint sällskap av Elin Sandström som är hållbarhetsspecialist på White Arkitekter och Anna Lidström som är hållbarhetschef på Spendrups (som inte syns i bild men var med på länk).

Och som vanligt går tiden alldeles för fort när man pratar om viktiga saker. Tillsammans med Handelskammarens VD Jenny Emerén samtalade vi kring hur coronapandemin påverkat hållbarhetsarbetet, och vilka råd och tips vi kunde dela med oss av till företag som arbetar med hållbarhetsfrågorna. (Det första tipset måste därför givetvis bli att de företag som inte reflekterat över hållbarhet hittills behöver börja med det omedelbart)

Är Agenda 2030 relevant? Ja, den har gett oss en gemensam färdplan och pekar ut de stora utmaningar som vi alla måste bidra till att lösa. Anna lyfte fram att agendan har blivit en viktig motor för många företag att driva på arbetet med hållbarhetsfrågor. MEN – den är bara relevant om vi fyller den med faktiskt innehåll. Parisavtalet och FN:s konvention om biologisk mångfald har tyvärr visat sig vara mer av läpparnas bekännelse. Nu är det upp till oss alla om vi ska nå det globala målen.

Min erfarenhet är att många mindre företag tycker att det är svårt att översätta de globala målen till den egna verksamheten. Och det finns tyvärr ingen quick fix. Det krävs ett tydligt engagemang och en del tid för att göra de globala målen till sina egna genom en väsentlighetsanalys. Spendrups har själva identifierat fyra fokusområden som är tydlig kopplade till de globala målen, och sedan formulerat mål och åtgärder på varje område. Det här är ett arbete som behöver vara ärligt, genuint och transparent. En genomgång av ett hundratal börsnoterade företags hållbarhetsredovisningar visade att bara en liten del av dem hade mål och åtgärder för sina mest betydande hållbarhetsaspekter. Oftast redovisade man sådant där man redan hade ett positivt bidrag, men med svag koppling till de största avtrycken. Och så var det ju inte tänkt.

Elin berättade om nya spännande projekt som White arbetar med – byggnader som är helt klimatneutrala ur livscykelperspektiv. Hon gav också flera exempel på möjlig omställning och effektivare nyttjande av ytor. Sådant som blivit tydligt under coronapandemin – bland annat hur stora ytor vi nyttjar för bilar i städerna, hur vi kan behöva ställa om våra kontor och arbetsplatser. Cityhandelns nedgång kommer också innebära både svårigheter och möjligheter framöver. Vad ska vi fylla de tomma butiksytorna med?

Jag gav några exempel på hur mindre företag kan utveckla cirkulära lösningar. Hyra ut istället för att sälja är ett kraftfullt verktyg för att ändra vår värdering av material och livslängd. Jag berättade också att nya kontorsbyggnader idag har fått hela sitt inkråm utbytt efter i genomsnitt 7 år. (Ja, du läste rätt) Hyresgästanpassningar gör att man bygger om, river ut och nyinreder. Om fastighetsägare, förvaltare, hyresgäster och inredningsarkitekter skulle börja samverka på ett smart sätt för att nyttja resurserna bättre kunde vi minska klimatavtrycket i fastighetsbranschen betydligt.

Anna delade med sig av exempel på hur Spendrups jobbat med att skapa cirkulära flöden i sin egen verksamhet. De tar hand om en del av dranken (en restprodukt), torkar och gör pellets av den som sedan används till energiförsörjning. Tydliga krav från kunder har drivit på deras hållbarhetsarbete. Kunder som Systembolaget och festivalen Way Out West har efterfrågat ekologiska produkter, vilket har lett till ett samarbete med lantbrukare för att öka tillgången på ekologiska råvaror. Spendrups är dessutom ett familjeföretag som är tydligt värderingsdrivet, vilket också har varit en betydelsefull drivkraft för dem. Det kan vara en stor fördel i hållbarhetsarbetet, och i förlängningen för företagets varumärke och konkurrenskraft.

Och så frågan om vad som händer efter pandemin? Det finns nog många som hoppas att allt ska bli som vanligt snart. Men ”post corona” innebär inte att allt kommer bli som förr. Vi kan vänta oss fler pandemier av det här slaget i framtiden, dessutom med kortare intervall. Ju längre in i orörd natur vi tränger oss för att utvinna naturresurser, desto fler nya virus kommer vi få med oss ut. Vi kommer behöva anpassa oss till nya förutsättningar. Som de vi levt under de sista sex månaderna

Pandemin har också blottlagt hur sårbara många företags leverantörskedjor är. En av globaliseringens många baksidor. Det är en sårbarhet som många företag behöver minska. Att söka leverantörer och samarbetspartners närmare tillverkningen är klokt. Och att ställa om till mer cirkulära affärsmodeller.

Jenny ställde också den lite jobbiga frågan om det redan är kört för klimatet? Lyssna på hela samtalet så får du svaret!

(Avslutningsvis ett tack också till Handelskammaren för att ni möjliggör sådana här samtal. Det behöver näringslivet mer av!)

En fråga och ett svar. Om ett virus och en klimatkris. Eller om verkligheten.

Sara ska vara med i ett panelsamtal hos Handelskammaren. Ett angeläget samtal om de kanske viktigaste frågorna vi har att hitta svar på just nu. De där om hållbarheten och framtiden. Eller kanske snarare om ohållbarheten och framtiden. En av frågorna som kommer att ställas lyder något så här, och jag hade nog svarat ungefär på följande sätt:

Tror du att företagen kommer att göra något annorlunda efter corona utifrån hållbarhetsaspekten?

Nej. Jag tror att vi kommer att se ungefär samma innehållslösa samtal om klimatförändringarna och möta samma naiva inställning till dessa. Många ord, men få verkliga omställningar.

Låter jag uppgiven? Lite dyster? Nej, snarare nykter och realistisk. De senaste två veckorna har forskare berättat för oss att vi med stor säkerhet har förlorat Grönlandsisen och att artutrotningen går allt fortare. När det var partiledardebatt i riksdagen så ignorerades klimatkrisen och enligt Novus så prioriterar svenska väljarna klimatkrisen på ungefär samma sätt, alldeles för lite.

Mitt svar hade fortsatt:

Konsekvenserna av klimatkrisen kommer att kräva anpassningar av oss som är långt större än de vi gjort våren 2020. Men den insikten verkar vara långt bort för de flesta. För företagare, politiker och väljare.

Det är naivt och på gränsen till korkat. Jag förväntar mig mer av människor som borde förstått.

Ungefär så hade jag svarat. Och kanske lagt till något i stil med att det är tur att vi i vårt bolag inte tjänar våra pengar på att försöka få människor att förstå att verkligheten är just det, verklig alltså. Utan att ge råd och utbilda de företag, beslutsfattare och entreprenörer som faktiskt har förstått. De som väljer att anpassa sig efter verkligheten istället för att naivt tro att verkligheten kommer att anpassa sig efter dem själva.

/Fredrik Bronner

MENINGSFULLT ENTREPRENÖRSKAP på sju minuter

En kort sammanfattning av föredrag inspelat för Framtidsentreprenörerna. I vår modell för hållbar idé- och affärsutveckling utgår vi ifrån fyra olika perspektiv som behöver vara balanserade; mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens.

Det här är ett kondensat av ett fördrag vi spelade in i början av september 2020 för kursen Framtidsentreprenörerna. Det handlar om mening. Hur vi får mening i våra idéer och företag.

Föredraget är inspelat hemma hos oss och gjorde via Zoom. Vi kommer att producera ett antal korta dokumentärfilmer utifrån vår filosofi under hösten. En av dessa kommer att handla om meningsfullt entreprenörskap. Presenteras så snart den är filmad, klippt och publicerad.

Nej universiteten, det duger inte

Vi är på universitetet då och då i olika sammanhang. Ibland för korta insatser som seminarier och inspirationsföreläsningar om hållbarhetsfrågor, ibland för längre utbildningar i entreprenörskap över många veckor. Det är bland det roligaste vi får göra – att få träffa och prata med unga människor fulla av lust och driv att lära och utvecklas.

Men en sak som slår oss är att vi alltför ofta träffar studenter som är i slutet av sin utbildning som har nästan noll kunskap om hållbarhetsfrågor. De kan ha läst flera år på universitetet men vet väldigt lite om de stora miljöutmaningarna. Det är också en bild som jag fått bekräftad när jag pratar med bekanta i både näringsliv och offentlig sektor. Företag och organisationer som har kommit ganska långt i sitt hållbarhetsarbete får in ny kompetens som nästan helt saknar hållbarhetsdimensionen. Och är hållbarhetsfrågorna verkligt viktiga för organisationen, eller till och med affärskritiska, så är det ju onekligen en svaghet. Det borde ju vara tvärtom, att de nyutexaminerade kommer in med den mest aktuella kunskapen på området.

Hur borde det se ut då? Högt upp på vår önskelista står en introduktionstermin för alla studenter på universitetet i hållbar utveckling. Och då menar jag inte en snabb överflygning med glossiga bilder på globala hållbarhetsmålen, utan en RIKTIG hållbarhetsutbildning. En som går på djupet i de verkliga, stora utmaningarna vi har. Så att alla studenter förstår att sättet vi gjort saker på fram tills idag har gjort att havsnivån kan komma att stiga med flera meter under kommande århundrade. Att nästan 70 procent av populationerna av ryggradsdjuren har försvunnit sedan 1970. Att vi går mot en katastrofal brist på både livsmedel och dricksvatten för stora delar av jordens befolkning. Att vi inom några decennier troligtvis kommer att ha 250-300 miljoner klimatflyktingar i världen. Men också att vi har möjlighet att göra annorlunda. Och att det är deras uppgift att på olika sätt – i sina olika roller i samhället – bidra till att den här utvecklingen inte fortsätter.

Sedan behöver varje fakultet och institution se till att deras studenter får djupare kunskap i de klimat- och hållbarhetsfrågor som är relevanta för deras område. Ekonomerna behöver förstå på vilket sätt vår ekonomi har vuxit sig större än planeten vi bor på. Byggingenjörerna behöver ha kunskap i träbygg och ekosystemtjänster. Läkare och sjuksköterskor behöver förstå hur läkemedel påverkar miljön och det stora klimatavtrycket från vårdens engångsmaterial för att kunna påverka. Och så vidare, och så vidare…

Vi är inte riktigt där idag. Vissa fakulteter har verkligen tagit kravet på integration av hållbarhetsfrågor i utbildningen på allvar, och gör ett imponerande arbete med det. Andra verkar tyvärr ha missat det fullständigt. Det duger inte. ALLA studenter på universitetet måste ha hållbarhetskompetens med sig ut. För varenda en av dem kommer att behövas för att vi ska lyckas med att ställa om samhällsutvecklingen. Så kom igen nu! Satsa mer på fortbildning av lärare, och på en riktig hållbarhetsutbildning för alla studenter.

Vi bildar dotterbolag och öppnar butik

I höst öppnar vi Bronners Butik. Vi bildar ett dotterbolag och öppnar en butik som vi kommer att samlokalisera med vårt nya kontor. Platsen är ikoniska Wadköping i Örebro och här kommer vi att fortsätta utveckla vårt samarbete med Ateljé återbruk – Sara Hillersberg och Anna Nilsson – för att skapa en hubb för Framtidens entreprenörer.

Vi fortsätter vår konsultverksamhet. Men blir med butik också. en av de viktigaste grejerna med det är att vi vill få igång ett showroom/en inkubator för nya entreprenörer som erbjuder smartare produkter.

Nyckeln får vi om några veckor. Öppning blir det i slutet av november. Heja gärna på oss. Kom med förslag. Ta plats i Bronners Butik.

Från Live at Heart: Business as usual eller verklig omstart?

En tvåminuterssammanfattning av samtalet.

Parisavtalet och FNs globala hållbarhetsmål är inte värda någonting om inte fler entreprenörer och kreatörer skapar de där ny lösningarna som ska göra allt hållbart. Det är inte Angela Merkel, Boris Johnson, Stefan Löfvén som ska skapa det hållbara. Inte ens Donald, Ebba eller Ulf. Det är människor som vi.

Allt prat om entreprenörskapsfrämjande och innovationssystem i världsklass ekar också ganska tomt när vi inte ser att människor med verkligt hållbara idéer faktiskt får kunskap, mod och inspiration att starta företag. Vi måste kanske avliva de naiva sagomyterna om superentreprenörer och krama om våra vanliga företagare.

Så inledde vi dagens samtal.

Ska vi fortsätta att nöja oss med globala hållbarhetsmål som inte duger? Ska vi fortsätta med ett enkönat företagsfrämjande som stänger ute de flesta idéerna? Ska människors behov vägleda oss som tar fram idéerna eller ska vi fortsätta att cyniskt odla och utnyttja människors begär? Vad kommer vara lättast för oss att hitta på – en ny planet eller en ny ekonomi?

Det var några av de inledande och frustrerade frågeställningar vi väckte när fina kreativa festivalen Live at Heart bjöd in oss att prata om hållbar idé- och affärsutveckling tillsammans med IT-entreprenören Pia Engwall och musikern/artisten/programmeraren Christoffer Wadensten (Meadows).

Det blev ett inspirerande samtal tillsammans med de här visa personerna. På en klassisk scen i ett gammalt kulturhus.

Fredrik och Sara Bronner inledde samtalet med att ställa några kritiska frågor och introducera Bronner & Bronners filosofi för hållbart entreprenörskap. Vi samtalar om balans mellan MENING, SAMHÄLLSNYTTA, PLANETNYTTA och EKONOMISK RESILIENS.

Vi fördjupar oss i mening. Meningsfullt entreprenörskap behövs. Annars riskerar vi att få leva i en vardag där meningslösa människor jobbar med – och konsumerar – meningslösa saker i ett meningslöst samhälle. Det är tydligt att vi i det här samtalet delar en känsla av att mening är grundläggande i ett hållbart entreprenörskap.

Det räcker inte med att det skapas värde mellan entreprenör och kund. Det behöver också skapas ett tredje värde i det omgivande samhället. Annars fortsätter vi att underhålla ett samhälle som bygger på klyftor mellan vi och dom. Där några få har rätt att utnyttja alla andra.

Planeten utanför mänskligheten. De 8 miljoner andra arterna av liv och de naturliga system vi är helt beroende av. De låter sig inte imponeras av våra fina CSR-formuleringar och påhittade klimatkompensationer. Det kommer inte att gå att förhandla med havet. Därför är det dags för människan att anpassa sig och sina idéer.

En resilient ekonomi inleder avslutningen på samtalet. Är pengarna vår viktigaste resurs eller något annat? Vi får tips för den som vill prova sin idé och en avslutande uppmaning till vad vi tar med oss in i den verkliga OMSTART som krävs nu.

Hela samtalet, oklippt, hittar du här.

När världens bästa möte blir digitalt

Idag öppnade Fredrik Bronner världens bästa möte. För tredje året i rad. Men inte på scen inför en internationell publik bestående av artister, producenter, regissörer och kreatörer som vanligt. Nej, idag inför fyra kameror och ett crew.

Ett ärofyllt uppdrag som idag dessutom bestod av att dela ut Live at Hearts utmärkelse MUSIKÖRAT till årets pristagare, Christoffer Wadensten. En människa som åker runt i världen och turnerar som MEADOWS.

Men inte i år. 2020 är streamingåret. Det gick fint det med. Vi imponeras av den energi och den kreativitet gänget bakom Live at Heart besitter. För några månader sedan såg det ut som att det kunde vara slut med den här grejen nu. Idag blev det premiär istället. När en grupp människor med lust, kreativitet och tro bestämmer sig för att lyckas med något….då gör vi det. Teamet bakom Live at Heart och deras partners och sponsorer visar det om och om igen. Vi är glada och tacksamma över att vi får vara en liten del av det här sammanhanget.

Titta här. Var med. På fredag leder Bronner & Bronner ett seminarium om hållbart entreprenörskap. Det sänds överallt där Live at Heart tar plats.

Vanligtvis är Örebro en internationell mötesplats den här veckan. Nu är vi en digital sambandscentral för möten. Världen förändras. Men människor fortsätter att skapa relationer. Fint.

Premiär för Framtidsentreprenörerna

Då har vi samlat Framtidsentreprenörerna för första gången. Idag möttes vi i centrala Örebro. 41 människor i olika åldrar, med olika idéer från olika delar av vår region går den första upplagan av den här utbildningen.

Vi har vår filosofi för hållbar idé- och affärsutveckling i grunden. Med den möter vi de här människornas kunskap, erfarenhet och vilja. Det känns fint. Idag gick vi igenom tillståndet på planeten och det akuta behovet av hållbara idéer och människor som leder omställningen vi alla behöver nu.

När de samtalade med varandra och delade med sig kändes det bra att det är just dessa som är piloterna när vi tillsammans med Coompanion Mälardalen testar det här arbetssättet.

Idag mötte vi framtiden. I form av några människor som varit med ett tag.

Vi är tacksamma över att få vara med och öppna den här dörren. Människor har kloka idéer. När vi möts på riktigt kan vi hjälpa varandra att utveckla dem i smartare riktningar. Som blir meningsfulla för oss själva samtidigt som de skapar samhällsnytta och planetnytta. Då lägger vi grunden till en ekonomisk resiliens som gör att vi kan iterera, upprepa och stärka.

Det kommer vi göra under hösten.