På väg söderut

Vi ska leda samtal på en konferens i Skåne om ett par veckor. Samtal om samhällsutveckling, regionala kärnor och kompetensförsörjning. Intressanta talare och intressant program. Kul att få börja arbeta i Skåne. Vi har en längtan efter det. Det händer många spännande saker, progressiva saker och det utvecklas goda idéer där nere vid sundet.

Så det är kul att vidga vyerna från Stockholm/Mälardalen och Örebro. Nån gång i framtiden har vi ett kontor i Malmö. Kanske till och med ett hemmakontor.

Människor, musik och det finaste mötet

Leni Kravac från Slovenien på den officiella efterfesten.

Live at Heart i Örebro. Kanske det finaste mötet jag upplevt i mitt liv. Det händer något med människor som möts i musik. När gränserna mellan publik och artist blir diffusa. När vi alla liksom är på samma nivå. Det händer på Live at Heart och därför borde fler människor upptäcka den här fantastiska veckan vi har i Örebro sedan tio år tillbaka. Den finns eftersom ett par människor med idéer bestämde sig. Och för att ny generation tog över och vidareutvecklade.

Det kommer människor från hela världen hit.
För att möta andra människor i musiken.
Du borde bli en av dem.

Det är galet skönt att bli överkörd av elva kanadensare som spelar blås så kraftigt att det inte går att förklara för andra än som var med. Att sjunga med på språk en inte förstår. Att prata med kreativa människor som försöker hitta lyssnare.

Jag älskar Live at Heart och är väldigt glad över att jag får vara med på ett litet hörn i den här organisationen. Framförallt är jag oerhört tacksam över att det finns människor som gör det här mötet möjligt, och människor som vill komma hit med sin musik.

My son the hurricane från Kanada.

Jag var öppet tillväxtkritisk på en näringslivsdag och du kan aldrig gissa vad som hände sen

Jag står inför ett sällskap av entreprenörer i en mindre svensk kommun. Det är näringslivsdag. Tillsammans med Sara har jag fått en timme i programmet att leda ett samtal om hållbart entreprenörskap. Publiken har just fikat efter en workshop med en inspirerande och vältalig entreprenörskapsguru från Austin, Texas.

Vi blir introducerade, presenterar oss och visar filmen. Den hemska, korta och väldigt klara filmen med de fallande valrossarna. Där börjar vi. Sedan berättar vi tillsammans om varför varje entreprenör måste ställa om och börja arbeta cirkulärt. Sara är saklig kring vetenskapen, de planetära gränserna och de cirkulära ekonomiska modellerna. Jag kanske en aning animerad i mitt prat om kulturer, kreativitet och den naiva tron på obegränsad tillväxt på en begränsad planet.

Jo, du läste rätt. Jag var tillväxtkritisk. På en näringslivsdag. Eller kanske lite mer än så. Kanske var det de fallande valrossarna. Kanske publikens bekräftande nickande eller bara stämningen i rummet eller helt enkelt de fakta vi lade fram. Men vi möttes där. I den klara insikten att det är galenskap att tro att något människan hittat på – alltså ekonomin – kan växa obegränsat, i ett sammanhang vi inte hittat på – planeten Jorden. Åtminstone inte utan konsekvenser.

Ingen opponerade sig.
Ingen lämnade rummet.

Tvärtom. Vi tog ned samtalet på den lokala nivån och det blev fina diskussioner om vad som krävs, och av vilka det krävs, för att ställa om ekonomin och samhället i en hållbar riktning. Eftersnacket blev kanske ännu mer animerat. Men det hände något bra i det där rummet igår. Där vi liksom landade i några tydliga slutsatser.

Det är inte nånannans ansvar.
Alla är näringslivsutvecklare.
Alla är entreprenörer.
Och alla måste vara planetskötare om vi ska överleva.

Kanske har vi nått en bra tipping point? När ett rum av entreprenörer ifrågasätter den naiva tron på evig ekonomisk tillväxt och vill prata om viktigare saker. Som att vi kan utveckla oss själva, våra företag och nya idéer även i en framtid utan ekonomisk tillväxt. Genom att hushålla med våra resurser och tänka cirkulärt.

Jag vill tro det.

Att någon ville engagera sig politiskt och att någon annan vill marschera mot riksdagshuset för att demonstrera får anses bekräfta känslan av att kanske nått den där positiva tipping pointen. På en näringslivsdag. I en liten svensk kommun.

/Fredrik Bronner

Fredagssamtal 5: Om musiken

I det femte fredagssamtalet vill vi prata om ett språk som ligger oss varmt om hjärtat. Det handlar om musiken. Så mitt under festivalen – det fantastiska internationella musikmötet – Live at Heart bjuder vi in till fredagssamtal igen.

Musiken har varit central för oss människor ända sedan vi utvecklades på savannen för hundratusentals år sedan. Varför är musik det skönaste språket? Vad händer i mig när jag lyssnar på musik? Varför mår jag så bra när jag spelar musik eller sjunger? Vilken musik vill jag att andra ska upptäcka? Skulle världen vara bättre om våra ledare var musikaliska?

Musik skapar relationer mellan människor. Genom musiken berättar vi några av våra starkaste berättelser – om kärlek, sorg, ensamhet, glädje och… revolution. Musik påverkar våra känslor men också våra kroppar. Hur är musik läkande? Varför används musik också som tortyrredskap?

Mitt under fina festivalen Live at Heart (där musiker, producenter och publik möts i Örebro) tänker vi hålla ett nytt fredagssamtal. Eftersom vi själva älskar musik och är beroende av den. Så välkommen till ett samtal om just musiken.

Den här gången gör vi samtalet i form av en After Work. Vi öppnar upp vårt hemmakontor för samtalet och bjuder på soppa, surdegsbröd och bubbel. Sedan går vi ut i fredagskvällens musikaliska överflöd under Live at Heart.

Vi har plats för sex gäster runt bordet.

Tid:
Fredag 6 september
Klockan 16.00-18.00

Plats:
Hos Bronner & Bronner
Trädgårdsgatan 18, Örebro

Vill du vara med i det här fredagssamtalet?
Anmälan via mail till osa@bronnerbronner.se senast 2 september. Vi kommer att välkomna sex gäster till samtalet, som hålls vid vårt matbord. Gästerna bjuds på vegetarisk soppa och bröd.

Läs mer om tanken bakom fredagssamtalet här.

De stora frågorna behövs

Jag håller på att förbereda ett föredrag jag ska hålla inför ett antal gymnasielärare och ett större antal gymnasieelever. Det handlar om nuläget för människan och de klimatförändringar vår livsstil för med sig. Men också om den obehagliga framtid vi har skapat för oss själva och de som ska leva efter oss.

Gör lite research och drabbas av en stark känsla av att frågan om klimatet, miljön och människans framtid i högsta grad är existentiell. Att det kanske mer handlar om meningen med livet än om hur mycket kol vi mäter i atmosfären.

I Rafael Donners fina bok ”Människan är ett känsligt djur” finns följande rader i slutet av boken, som någon slags sammanfattning.

”Jag tror att mycket av samtidens mållöshet och apati ligger i denna konfrontation, mellan den rationella, ekonomiska, effektiva och objektiva verkligheten, och mellan människans subjektiva, empatiska längtan efter en mening. En värld som försöker ignorera människans känslor kommer aldrig att kunna tillfredsställa detta behov. Bakom alla strukturer vi byggt upp, alla normer, regler, idéer, system och begrepp, alla institutioner, uppfinningar, verktyg och koncept, bakom dessa kulisser står bara ett litet djur fyllt av stora känslor – ett mänskligt, känsligt djur.”

Det ligger mycket i det där. Jag kan försöka förklara sambanden mellan PPM i atmosfären, global uppvärmning och behoven av omställning hur många gånger som helst. Men, jag tror inte att rationalitet kommer att väcka människor. Det är meningen som kommer att göra det.

Människor som lever för sig själva och har svårt att känna mening i sin vardag kommer att ta emot budskap om framtiden på ett annat sätt än människor som relaterar till andra och känner en mening med sina liv.

Framtidsfrågorna, hållbarheten och klimatförändringarna är nog i högre grad än vi vanligtvis tror en existentiell fråga. Stor och episk. Den kräver att vi närmar oss den där andra eviga frågan om meningen med livet.

För om livet saknar mening är det ju också meningslöst att kämpa för att framtida generationer av människor ska få rätt att leva sina liv. I världens mest sekulariserade land har vi avlivat tron på något större än oss själva. Istället har vi utvecklat en tro på den osynliga handens ekonomi och evig tillväxt på en planet med ändliga resurser.

Det får ohyggliga konsekvenser. Jag tror att vi måste våga öppna de stora frågorna för att överhuvudtaget kunna närma oss samtal om att leva hållbara liv. Men då måste livet i sig kännas meningsfullt.

/Fredrik Bronner

Till Visby och Almedalen

Nu åker vi till Gotland, Visby och årets Almedalsvecka. Två uppdrag i stads- och samhällsutvecklingsgenren. Det blir spännande. Vi har varit många år på den här arenan och ser den utvecklas.

I år leder vi ett samtal som handlar om behovet av samhällsfastigheter i växande städer. I en tid när många samhällsbyggares fokus förflyttas från bostäder (kanske på grund av en försvagad bostadsmarknad) till samhällsfastigheter blir det fint att leda ett samtal där företrädare för en kraftigt växande kommun och ett av landets största välfärdsföretag möts.


Dessutom leder vi ett spännande samtal om det som kan vara Sveriges mest intressanta stadsutvecklingsprojekt just nu – Flemingsberg. Vad händer med Stockholm och Sverige när den första internationellt jämförbara stadsdelen utvecklas? Intressant på så många sätt.

Två intensiva dagar i Visby väntar. Sedan åker vi söderut för att sammanfatta våren och ta några dagar ledigt. Det blir både storstad och vandring vid hav och i skyddad ädelskog.

Vilka är människorna?

Idag ledde vi en workshop i ett av Sveriges mest spännande områden. Unikt stora stadsbyggnadsplaner med fantastiskt fina möjligheter men också några stora utmaningar. Inte minst när det gäller social och ekologisk hållbarhet.

När vi utvecklar platser är det grundläggande att vi förstår vilka människor vi kan erbjuda ett bättre liv på platsen. Så det var fint att se och höra hur kommunikatörer och samhällsbyggare diskuterade vilka de här människorna är och kan vara. Och hur platsens utveckling kan möta människornas behov. Det kändes som att vi släppte lös en skön drivkraft under några timmar. Och fick höra många viktiga saker.

I en tid när vi ska bygga lika mycket stad i världen som vi byggt hittills (i människans historia) – och samtidigt få ner koldioxidutsläppen till noll… och i samma tid på allvar försöka uppnå social rättvisa…. då kommer det att krävas ganska mycket av oss. Målen finns formulerade i Agenda 2030, det vill säga FNs globala hållbarhetsmål. De målen ska vi förstås använda när vi utvecklar våra platser också.

Då är det grundläggande att vi tittar på människors behov. Vilka är de här behoven och hur kan vi bidra till att de uppfylls? Och hur kan vi göra det samtidigt som vi håller oss inom de planetära gränserna, eller helt enkelt tillför mer värde till människor och natur än vi tar.

Vi tror att det går. Men det kräver kreativitet, nytänkande och en djup förståelse för hur saker hänger ihop. Dagens workshop fick oss att tro att vi människor kan skapa hållbart. När förutsättningarna är de rätta, och alla har samma mål.

Glasklart x3 om nuläget och lösningar

Det sägs mycket.
Det delas mycket.
Det brusar ständigt.

Men, här är tre glasklara personer i tre tydliga föredrag om nuläget och varför de hållbara lösningarna/omställningen måste ta fart nu. Bra att ha som utgånspunkt för många samtal om utgångsläget.

Paul Gilding i ett minimalistiskt föredrag om att vi måste sluta hoppas och börja agera. Jorden är full nu. Överfull.

Kate Raworth om en ny ekonomisk modell. Tydlig och enkel. Donut economics. En ekonomisk modell som kan fungera cirkulärt och hållbart.

Philip Wollen om varför djuren måste bort från menyn. Eller varför vi människor håller på att äta upp oss själva. Ett oerhört starkt tal.

Vi behöver nya affärsmodeller. Som utgår ifrån helheten. Den egna nyttan (affärsnyttan) kan aldrig ske på bekostnad av nyttan för helheten (samhällsnyttan) av ekosystem, människor, djur, natur, rättvisa och planetens begränsningar.

Tvärtom. Affärsmodellerna måste ta sin utgångspunkt i helheten och hitta en affärsnytta där. Varför? Annars överlever vi inte. Och de här tre föredragen förklarar det ganska tydligt.

/Fredrik

Hej alla entreprenörsfrämjande aktörer – nu är det dags att ta ert ansvar för Agenda 2030!

Det finns många aktörer runt om i landet som arbetar för att främja framväxten av nya idéer, entreprenörer och företag. Ett viktigt och bra arbete. Det är också stora summor pengar som varje år fördelas från stat, kommuner och näringsliv för detta.

Men den här världen har inte plats för fler ohållbara affärsidéer. Varje vecka som går kommer fler nyheter om kollapsande ekosystem, utarmade hav, nya värmerekord, ökande klyftor och växande protester. Det behöver vi hitta nya lösningar på, och en nyckel till det är människors kreativitet, nyfikenhet och driftighet. Här kommer entreprenörerna att vara en viktig pusselbit. Men affärsnyttan för entreprenörerna och nyttan för kunderna måste gå hand i hand med en samhällsnytta. INTE en ökad belastning på ekosystemen eller andra människor.

Idag är det alldeles för lite fokus på de globala hållbarhetsmålen när vi pratar om hur vi ska främja ett utvecklat entreprenörskap. Några av de saker som vi ser skulle behövas är en generell ökning av kompetensen kring hållbarhetsfrågor hos alla de aktörer som arbetar entreprenörsfrämjande. Ni måste på riktigt förstå vilka ekologiska och sociala utmaningar samhället står inför, för att kunna coacha, stötta och ge relevant rådgivning till framtidens entreprenörer.

De modeller och arbetssätt som används för idégenerering, affärsmodellering, affärsutveckling och affärsrådgivning måste omprövas och omarbetas så att alla entreprenörer och nya företag blir en del av en hållbar framtid. Det är fruktlöst att lägga på ett ”hållbarhetsfilter” allra sist i processen, när idéer tagit form och prövats, bolag startats och entreprenörer kommit långt i sina tankegångar. Tvärtom måste hållbarhetsfrågorna vara själva utgångspunkter för affärsmodellerna. Det är i problembeskrivningen kring dagens sociala och ekologiska ohållbarhet som vi kommer att hitta framtidens starka och framgångsrika affärsidéer.

Det är också av stor betydelse att offentliga aktörer på ett tydligt sätt ställer krav på hur deras medel används, och även att de följer upp det mycket bättre än idag. Det räcker inte med vaga formuleringar i ett styrdokument, kraven ska vara tydliga på att medlen ska användas till hållbart entreprenörskap, och det ska också efterlevas.

Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen börjar långsamt sippra ut i allt bredare cirklar i näringsliv, politik och civilsamhälle. Allt fler aktörer inser att just de har en liten men viktig roll att spela för att vi ska nå målen. Nu är det hög tid att även de entreprenörsfrämjande aktörerna på allvar inser detta, och låter det förändra sättet de arbetar på. För deras roll är dessutom inte liten, de nya idéer och produkter som kommer ut på marknaden är helt avgörande för att vi ska kunna leva mer hållbara liv, och att företag ska kunna erbjuda hållbara lösningar för sina kunder.

Tiden när affärsrådgivare hjälper enskilda individer att maximera affärsnyttan på bekostnad av samhällets utveckling måste vara över. Tiden när samma affärsrådgivare hjälper innovatörer, entreprenörer och företagare att förstå att verklig samhällsnytta måste vara utgångspunkten för all affärsnytta är här.

Startcentrum, Almi, Nyföretagarcentrum, Alfred Nobel Science Park, Drivhuset, Ung Företagsamhet, medlemsorganisationer som Företagarna, Handelskammaren, Svenskt Näringsliv och många andra – vi uppmanar er att ta ert ansvar, och låta Agenda 2030 på allvar utgöra grunden för allt ert arbete!

Affärslabb får oss att utveckla nya idéer

I två månader har vi varit med i Future Impact Lab – en utbildning i hållbart entreprenörskap. Utbildningen har varit en del av ambitiösa projektet Zinkgruvan re:think. I två olika grupper av unga människor har vi på uppdrag av Drivhuset använt Loopametoden för att hjälpa kursdeltagarna att generera idéer i mötet med marknaden och kunden från början. Med ett stort fokus på hållbarhet, dvs att affärsidéerna också ska bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen.

Nu har vi avslutat med ett affärslabb där våra unga entreprenörer fått pitcha sina idéer för erfarna entreprenörer med många års erfarenhet. En lärorik och fin del där det blir uppenbart att det händer bra saker när människor möts. Såväl unga som mer erfarna entreprenörer blev rejält inspirerade av det här mötet.

Vi har också inspirerats. Det är en förmån att få vara med i processer där människor kreativitet liksom blir upplåst. Inte minst när det är i relation till andra människor det sker. Vi är övertygade om att fler av de här idéerna kommer att utvecklas och landa i företag som kommer att märkas.

Det finns inte plats för ohållbara affärsmodeller i framtiden. Eller rättare sagt vi får inte någon framtid utan hållbara affärsmodeller. Då är det skönt att se idéer utvecklas som på ett tydligare sätt faktiskt bidrar till en omställning av samhället i en mer cirkulär riktning. Där resurser inte bara förbrukas och slängs.

Det är där vi utgår ifrån i vårt eget företagande. Vi vill tillföra samhällsnytta samtidigt som vi skapar affärsnytta. Dessa nyttor måste matcha. Inte bara i ord, utan i handling. Så efter den här processen är vi ännu mer övertygade om att vi måste påverka fler entreprenörer och låta dem påverka varandra. Affärsnätverk kan inte bara ha den form de här idag. Det krävs nya former.

Nu utvecklar vi några sådana och kanske pitchar vi dem i närheten av dig i framtiden.