Det är kanske inte VAR du jobbar, utan med VAD

Fredrik tänker tankar om arbetsplatsen och avslöjar att Bronner & Bronner flyttar hemifrån. Ett kort avbrott i ledigheten.

Folkhälsomyndigheten gick häromdagen ut och förvarnade oss att det nog är så att hemmaarbete får bli grejen i höst också. Läser återkommande texter om hur detta indikerar att framtidens arbetsplats är här. Att den är HEMMA.

Jag har en del tankar kring det det där. Har ju år många år gått och funderat på arbetsplatsen. Tänkte länge att om fler människor kunde välja sina arbetsplatser så kommer samhället bli något mindre frustrerat. För visst är väl den egna verandan, kontorsfiket, den moderna hubben/co-workingplatsen med sina tegelväggar och klinkers mer inspirerande? Eller är det kanske människorna på den andra platsen än arbetsplatsen som lockar?

Det där är förstås olika för olika människor. Men, jag kan inte låta bli att tänka att det kanske mer handlar om VAD vi gör på jobbet än VAR vi gör det som skapar känslorna. Och inte minst VILKA vi gör det tillsammans med. För det har ju urgammal vishet och modern forskning liksom bevisat om och om igen. Att vi behöver vara tillsammans. Vi blir människor först i relation till andra (människor, djur och växter).

Kanske är det meningen vi borde prata mer om? Kanske är det dags att söka efter den där meningen på allvar? Vi lever i en samtidskultur där superindividualismen präglar det mesta. Livsprojektet DU. Det personliga varumärket. Allt det där du läser om andra. Och vill berätta om dig själv. Alla rättigheter och valmöjligheter du har hela tiden.

Självklart ska vi kunna jobba var vi vill. (Om vi inte råkar vara människor som arbetar med att läka, hela, undervisa eller på något annat sätt hjälpa andra människor, då kommer valmöjligheterna inte bara vara dina.) Det har liksom blivit ett samhällsmantra för några av oss. Vi som har förmånen att kunna tänka och göra så. Men om det vi gör inte känns meningsfullt så kommer det inte att hjälpa den här gången heller. Lika lite som karriärstegen, den nya grillen eller ens den nya influencern.

Människor som arbetar med kultur. Med skapande. Musik, film, teater, konst och andra uttryck som för människor samman i samtal och känslor går på knäna. Förlorar sin försörjning. Samtidigt som teknik-, content- och streamingföretag producerar tjänster som upptar allt mer av vår vakna tid. I min mellanstora stad är matleveranserna ständigt pågående. Människor på mopeder och i risiga bilar åker i skytteltrafik mellan matställen och människors hem. I stadskärnan är det tomt på kvällarna. Unga människor upptäcker dåliga (och kanske några bra) saker utan att störas av nyktra vuxna. Mäns köp av kvinnor (prostitution) sägs öka här i min hemstad just nu. Jag misstänker att även efterfrågan på droger gått upp. Kanske vittnar förra veckans dödsskjutningar om det?

Och på sociala medier är vi för eller emot Tegnell som vanligt. För eller emot Trump. För eller emot veganer. Lite som vanligt. Men med nya före eller mot-diskussioner. Om munskydd. Om vattenskotrar. Om kinesiska frön.

Just nu är det mest en ganska vanlig semestervy. Det är så det ser ut här på somrarna. Men, det var också så det såg ut under våren och det är nog så det kommer att se ut under hösten.

Jag erkänner, jag har svårt att inte se summan av det här som något dåligt. Inte så att jag vill döma ut människor som dåliga, men den här samtidens indivdualism, ständigt driven av tillväxtekonomin, gör inte bara bra saker med oss. I ett samhälle utan mening är det lätt att skapa sådana kulturer, tänker jag. Där JAG-projektet ska genomföras till varje pris. Där det är DITT problem om dina rättigheter kränks av mina begär.

Det goda i allt detta är att det strider mot våra sätt att utvecklas. Människans evolutionära historia bygger på helt andra värden. Tillsammansskap, känslor, medveten närvaro och sådana saker. Kanske kommer vi komma på det igen. I en rörelse som är större än JAG-projektet. Gurun, influencern eller Jesus kan inte göra det åt oss som enskilda individer, men kanske som kollektiv grupp av människor.. Det är ju nämligen upp till oss. Naturen väntar inte på oss. Den bryr sig inte. Den bara finns och just nu mår den allt sämre. Tiden rinner ifrån oss.

Greta Thunbergs sommarprat sägs vara det som flest människor har lyssnat på någonsin. Om alla som lyssnade verkligen hörde vad hon sa, då kommer vi kanske se resultat på sikt. Det visar sig.

Ska vi jobba hemma? Får vi en rejäl fastighetskris i mellanstora, medelmåttiga mellansvenska städer? Är det dags för en ny grön våg där medelklassen flyttar ut i grönskan ett tag? Well, det kommer också att visa sig. Men de verkligt intressanta frågorna kanske borde vara:

Vad ska du jobba med?
Varför?

Människor som känner att de gör meningsfulla saker tillsammans med människor som vill dem väl kommer att få det mycket lättare att sprida den meningen och vilja andra människor väl. De kommer också känna sig mer delaktiga i allt som omger dem och ha lättare att behandla människor, djur och natur med respekt.

Jag tror inte det behöver vara så svårt.

/Fredrik Bronner


Just det, ett litet avslöjande utlovades ju i rubriken. Bronner & Bronner flyttar hemifrån senare i år. Hemmakontoret kommer att överges. Vi kommer att öppna ett kontor och en ny mötesplats under hösten på en spännande plats i Örebro. Mer om detta kommer vi att berätta senare.

Det magiska finns också nära

Det har varit ett märkligt år. Igår läste jag nyheten om att världen har tystnat under coronapandemin. Så mycket att seismologerna häpnar när de läser av sina instrument. Fabriker har stoppat, trafiken har minskat. Vårt samhälle har inte bara blivit tystare, det har också blivit renare. I framtiden kommer forskarna troligtvis kunna visa hur många liv som också räddats genom pandemin, genom att utsläppen av hälsoskadliga ämnen har minskat. Konsekvenserna av covid-19 är motsägelsefulla och mångbottnade.

Reserestriktionerna har också förändrat vår semester. Istället för New Yorks skyline, stenklippor i Kroatien och sandstränder i Italien och Thailand så fylls sociala medier med bilder från svenska fjällvärlden, från Kinnekulle, campingplatser i Småland, stränderna på Österlen och insjöar i Sörmland. Många svenskar har varit på platser i vårt eget land som de aldrig skulle sett annars. De plockar hjortron och blåbär, hittar nya badplatser och provar aktiviteter de aldrig gjort tidigare. Jag tror att många för första gången verkligen ser och uppskattar den fantastiska natur vi har omkring oss här. Och det tror jag är en förutsättning för att vi faktiskt ska kunna bry oss om hur vår livsstil förstör planeten vi lever på.

Vi på Bronner & Bronner – jag och Fredrik – är mitt i semestern nu. Vi har inte varit längre bort från vårt hem än sex mil men ändå hunnit uppleva fantastiska stunder. Bäverungar som leker i vattnet, magiska solnedgångar över vattnet, många timmars paddling på sjöar och kanaler, vackra skogar och fina sandstränder.

Tänk om den här sommaren kunde få bli det där uppvaknandet vi svenskar behöver. En insikt om att vi inte behöver flyga utomlands flera gånger om året. Att naturen runt hörnet också kan vara magisk. Att det finns så mycket att upptäcka här hemma. Att vi borde vara lite mer nöjda med det enkla och nära. Att vi faktiskt inte blir lyckligare av allt det vi gör som skapar stora avtryck på miljön.

Min finaste stund hittills den här sommaren? När jag vaknade i tältet 05.30 en morgon av en pigg fågel. Kunde inte somna om utan gick istället ut på en promenad i den tidiga morgonsolen vid en Värmlandssjö. Dimman låg tät över sjön men solstrålarna värmde försiktigt, daggen glittrade i spindelnät och det var så vackert att det nästan gjorde ont. När jag kom tillbaka till tältet gjorde vi kaffe och åt frukost vid sjön, stilla och mjukt. Så kan man också ha det. Och det var nästan gratis.

Istället för Almedalen – nu tar vi ledigt efter en apokalyptisk vår

Vi brukar vara i Visby den här veckan. I år är vi det inte. För det är ett ovanligt år som skapar helt nya lösningar. Här sammanfattar vi en konstig vår under en konstig bild och tar ledigt.

När vi utbildar brukar vi försöka göra några huvudsakliga saker:

  1. Berätta om kristillståndet på planeten och mänsklighetens hotade möjligheter att fortsätta att leva och utvecklas
  2. Berätta om orsakerna till varför mänsklighetens – och de flesta andra levande arternas – existens är hotad
  3. Diskutera olika nya sätt att förbättra det samhälle och de affärsidéer vi människor byggt för att ta oss till en framtid där vi faktiskt kan leva

Den här våren har ett virus påverkat oss alla. Det har gjort att de här tre punkterna blivit klarare och mer angelägna att diskutera. Med allt fler. Våren gjorde också att vår planering (liksom många andras) fick finna sig i att inte fungera. Flera uppdrag försvann, andra tillkom och vi fick tid att göra annat än det vi först tänkt.

Vi är lite trötta nu. Ser fram emot vila. För oss blir det tid i naturen (till fots, i kajak/kanot och i hängmatta). Häng med vänner och familj. Stillhet, lugn och kalla bad. Några av oss kallar dessa bad varma, men de är nog oftast ganska kalla.

Vi kommer tillbaka i höst. Lite mer ödmjuka än på den här bilden. Några saker ser vi särskilt fram emot att få dela med oss av:

Framtidsentreprenörerna
I slutet av augusti samlar vi 40 olika människor från hela Örebroregionen för en kurs/utbildning i hållbar idé- och affärsutveckling. Det här kommer att prägla mycket av vår vår höst. Läs mer här: https://www.framtidsentreprenorerna.se

Framtiden Örebro – en ny hub närmar sig
Tillsammans med Sara Hillersberg och Anna Nilsson driver vi på med nätverket Framtiden Örebro. Planerna för en hub för hållbar utveckling och omställning utvecklas ganska organiskt. Vi hade planerat för en serie möten under våren. Möten som vi fick ställa in pga av smittskydd. Men, under hösten kan det hända att vi öppnar en liten hub. Vi lovar att berätta mer så snart vi kan. Läs mer här: https://www.framtidenorebro.se

En helt ny samtalsfestival – Hållbarhet & Existens
Under hösten ska vi få klart de praktiska detaljerna med en helt ny samtalsfestival vi ska arrangera i Örebro i februari 2021. Det är dags att prata om klimatkrisen, människan och meningen utifrån existentiella perspektiv. Så det kommer vi att göra. Mer information kommer efter sommaren. En liten aptitretare finns här: https://www.samtalsfestival.se

Hållbarhet på tio minuter – en ny podd
Efter sommaren kommer vi också med hjälp av Kerstin Önnebo att producera en podd där vi går igenom hållbar idé- och affärsutveckling i ett klart och tydligt format på tio minuter i tio olika avsnitt. Det blir intressant.

Förlagsverksamheten tar fart
I höst tar vår förlagsverksamhet fart. Vi är redan på god väg med vår första boktitel och har fler planerade. Även digitalt utbildningsmaterial är produktionsplanerad. År av samtal, möten och utbildningar tar nu plats i nya format och kommer att delas med fler.

Materialet tar sin utgångspunkt i den filosofi för hållbar förbättring som vi arbetat fram sedan vi träffades 2013.

Det ovanliga vanliga fortsätter
Förstås så fortsätter vi att erbjuda vår basverksamhet. Som konsulter, rådgivare och utbildare är vi med och hjälper företag och organisationer att fatta kloka beslut i förändrings-, hållbarhets- och omställningsarbete.

Vi har lärt oss mycket den här våren. Nu tar vi ledigt en stund. Det borde du också göra. Eller vi hoppas att du för möjlighet att göra det.

Hur lyssnar du? Förslagsvis som du vill bli lyssnad på.

Gick just in och kollade LinkedIn. Måste ju vara där, trots att jag inte alls trivs. Har svårt för det där eviga skrävlandet och låtsas-relaterandet. Eller så är jag gammal och trött. Men, jag blev provocerad och det födde några tankar om att lyssna.

Det saknas inte erbjudanden om tips för hur jag ska bli en bättre talare, storyteller eller nätverkare. Håll kameran så här när du filmar dig själv. Glöm inte att erbjuda något extra till dina följare. Lägg in en retorisk fråga här och där. Eller något annat knep ur trollkarlens hatt. Gott så, men varför pratar vi så sällan om konsten att lyssna. Det är ju liksom den allra mest grundläggande grejen i all kommunikation. Utan lyssnande ingen dialog utan monolog.

Här kommer några frågeställningar som kanske kan vara till hjälp när du reflekterar över hur du lyssnar.

Vilken lyssningsnivå är din?

Det finns olika sätt att lyssna. Vilket beteendevetenskaplig forskning noterat. De här klassas på olika sätt. Jag gör det så här:

Nivå noll: Du lyssnar inte alls
Den här nivån har blivit allt vanligare. Vi låtsas lyssna, men gör det inte. Vi nickar bekräftande eller hummar ibland. Samtidigt som vi gör något helt annat som upptar vår uppmärksamhet (chattar med andra, dagdrömmer, kollar sociala medier, skickar SMS eller något annat). Den här lyssningsformen har till och med letat sig in på allt fler möten. Yttrar sig i både digitala samtal (chatt/zoom) och möten där människorna är i samma rum.

Nivå ett: Du lyssnar, men hör inte
Den här nivån är också vanlig. Här tar du in ljuden från den du lyssnar på, men du har svårt att tänka på något annat än dig själv. Du förbereder dina svar innan de ens efterfrågats. Allt som sägs handlar om dig, dig och dig. Du drar in andan för att avbryta. Det här är inte ett sätt att lyssna, snarare ett sätt att berätta.

Nivå två: Du lyssnar med hjärnan
Här hör du vad den andra människan säger. Din hjärna registrerar orden, meningarna och du försöker förstå vad som sägs. Du värderar och reflekterar. Din uppmärksamhet är i samtalet på ett intellektuellt sätt.

Nivå tre: Du lyssnar fullt ut
Den djupaste nivån av lyssnande sysselsätter alla dina sinnen. Ditt intellekt och dina känslor är involverade. Det här är ett sätt att lyssna som skapar värden de andra nivåerna inte gör. Här skapar vi relationer på riktigt. Genom att vara ärliga, sanna, tillgivna, hjälpsamma och sträva mot tillsammansskapet och en känsla av sammanhang när vi lyssnar. Så hjälper vi den som talar att göra samma sak. Här skapas tillit.

De här olika nivåerna blir svårare. Att inte alls lyssna är förstås lättast, och att lyssna fullt kräver mest av oss. Men, det är också det sista som kommer att ge oss mest tillbaka. Det är också, vilket kanske är viktigast, det sätt som kommer att vara mest tillfredsställande för den vi samtalar med. Eftersom vi alla vill bli tagna på allvar, alltså lyssnas på i samtal.

Hur blir du lyssnad på?

Fundera en stund över hur människor lyssnar på dig. Du har med stor säkerhet mött människor i de olika lyssningsnivåerna. Försök att minnas hur det känts. Reflektera lite över om det kanske skiljer sig beroende på situation, typ av samtal och relation. Eller något annat.

Vad driver dina samtal?

Alla samtal är olika och leder till olika saker. Sättet vi lyssnar på kommer att vara avgörande. Vad driver dina samtal? Varför går du in i dem? För att få någons bekräftelse? För att hjälpa någon? Slentrian eller kanske måste-möten? Oavsett drivkraft behöver du komma ihåg att sättet du lyssnar på kommer att påverka den som talar. Här kommer våra relationer att definieras.

Jag älskar att lyssna. Rör mig mellan de olika nivåerna hela tiden. Men de bästa samtalen är de djupa. De som fångar mig. När jag helt fokuserar på den jag samtalar med. Då väcks något i mig. En vilja att vara tillsammans. Att vi gör något här och nu. Något viktigt. Det tog lång tid för mig att komma till den insikten. Att det krävde något av mig.

Men, oj så belönande det har varit.

/Fredrik Bronner

Där kom sommaren

Framtidsentreprenörerna är antagna. Planeringen för höstens stora möten pågår. Den stora samtalsfestival vi vill arrangera i början av 2021 utvecklas fint. Diskussioner om lokaler för hållbara entreprenörer pågår i Örebro. Våra barn har avslutat vårterminen.

Där kom sommaren.

Det har varit en spännande vår. På fler sätt än vi kunde tänka oss när den började. För inte trodde vi att ett virus skulle ta bort så många uppdrag från vår planering. Men, samtidigt, inte tänkte vi oss att de tankar vi gått med länge när det gäller nya existentiella samtal om hållbarhet, platser och sammanhang där entreprenörer med verkligt hållbara affärsidéer kan mötas och den helt nya utbildningssatsningen på Framtidsentreprenörerna skulle bli sådana succéer.

Vi försöker låta tanken om att kvalitet är bättre än kvantitet genomsyra nästan allt vi gör. Den här våren har det verkligen visat sig. Vi har haft mindre att göra än vi tänkt, men vi har gjort mer i de insatser vi gjort. Och haft tid till reflektion och utveckling av nya och mer resilienta arbetssätt.

Det blir inte någon Almedalsvecka i år. Istället blir den veckan en semestervecka. Just nu känns det ganska skönt. Vi vet inte hur hösten kommer att bli. Åtminstone inte ur virusperspektivet. Men vi vet att vårt företag, våra kunder och partners, människorna vi är beroende av och samhället vi är en del av kommer att hantera det. Det hjälper oss att känna kraft i vårt eget arbete med att få in också ekosystem, miljö och natur i den gemenskapen.

Det arbetet fortsätter. Det handlar om omställning. Om att inte nöja sig med utveckling, utan sträva efter förbättring som skapar mening, samhällsnytta, ekologiskt värde och ekonomisk bärkraft.

Men nu kom sommaren. Så vi behöver paddla, bada, bli myggbitna, springa i skogen, läsa böcker, lösa korsord och sova lite längre än vanligt. Tillsammans med våra barn, nära och kära. Vi längtar till Gotland och Skåne, men utgångspunkten den här sommaren blir en liten sportstuga i Östra Värmland. Vårt eget spartanska fritidsboende.

Vi ser fram emot hösten. Men nu kom sommaren.

Succé: Högt söktryck på FRAMTIDSENTREPRENÖRERNA

Det känns som en succé när söktrycket blev mer än 30 procent högre än vi tänkte. Kursen/utbildningen FRAMTIDSENTREPRENÖRERNA som vi gör tillsammans med Coompanion i höst fick betydligt fler sökanden än vi tänkt. Otroligt kul och inspirerande. Därför gör vi nu plats för fler på kursen. Vi kommer att starta med 40 deltagare istället för 30 som vi planerat. Så nu gör vi andra praktiska lösningar och ser fram emot att möta de här 40 personerna som sökt.

  • Deltagarna kommer från sju olika kommuner i örebroregionen
  • Vår yngsta deltagare är ett par år över 20, vår äldsta strax över 60
  • 65 procent av deltagarna är kvinnor (35 procent är män)

Alla har kloka idéer kring nya hållbara tjänster/varor eller omställning av en befintlig idé i ett befintligt företag. I dagarna skickar vi ut mail till alla som sökt och laddar upp för ett första digitalt mingel. Det blir en lärorik höst med de här entreprenörerna.

De kommer från framtiden. Men är redan här.

Framtidsentreprenörerna samlas i höst

Framtidsentreprenörerna. Vi tackar HW Film för fin produktion.

Vi har arbetat fram den här modellen i något år nu. Efter många år av tänkande, utbildande och samtalande. Nu har Coompanion Mälardalen givit oss ett uppdrag. Att hitta och utbilda 20-30 Framtidsentreprenörer i Örebroregionen.

Det handlar om att bredda och fördjupa basen på vilken vi utvecklar idéer och entreprenörer. För länge har den varit för ensidigt ekonomisk. Nu tar vi in de globala hållbarhetsmålen och balanserar idé- och affärsutvecklingen i fyra värden istället.

I den här varianten landar den i kursen/utbildningen Framtidsentreprenörerna. Som just idag öppnar för ansökan. Det blir en spännande höst i Örebro.

Det känns fint att Coompanion Mälardalen ville ge oss uppdraget. Det känns fint att Region Örebro län ville finansiera. Som den här vintern och våren i karantän sett ut så ser vi det klarare än någonsin.

Det är dags att hitta de där människorna från imorgon. Med idéerna som ska ändra ALLT.

Vi kallar dem Framtidsentreprenörerna.

I en tom kyrka… musik

Han skulle varit på turné i Europa nu. Med sitt nysläppta album i bagaget. Istället fick han och Jen spela i en tom kyrka mitt i vår hemstad ikväll. För såna tider är vi mitt uppe i. Makalöst vackert var det att lyssna hemma. Men, jag hann ta några bilder innan streamingen började.

Samma dag som vi permitterade oss. Och fick reda på att en av våra idoler vill vara med på ett fint möte vi arrangerar nästa år. Det händer mycket nu. Håll i och håll ut! Som Meadows, min fina vän Christoffer Wadensten.

Digitaliseringen gör bra saker. Men den här människan och låtarna han skriver ska röra människor. Inte genom skärmen. Det är i rummet han tar sig in under huden på oss. Jag vill att han ska få åka ut igen. Och beröra människor.

/Fredrik Bronner

Bakar fler bröd i konstiga tider

Ett par veckor in nån slags nytt tillstånd. En vardag där dagliga presskonferenser och nyhetssändningar med nya besked om länder som stänger gränser eller gör något annat eller nya spekulationer om hur många jobb som kommer att försvinna. Eller något annat. Förstås också realtidsuppdateringar om hur många som smittats, hur många som dött och hur många som riskerar att smittas hur fort eller hur långsamt.

Kommer vi ens att kunna säga när det här tillståndet började?
Eller slutade?

Jag har bott på tomma hotell. Korsat gränser mellan länder. Vandrat längs gator tömda på människor. Haft symptom. Tagit hand om släktingar. Ställt in nästan alla möten. Sett uppdrag försvinna eftersom människor ställer in evenemang och utbildningar vi skulle lett eller bidragit i. Sett både fina och rent huvudlöst egoistiska initiativ utvecklas. Krisen växer till sig och människor faller isär. Eller håller ihop. Framför allt har vi pratat med partners, vänner och olika människor vi har kontakt med. Många av dem ser sina företag, affärsidéer och sin kreativitet tappa sitt värde nu. Väldigt, väldigt snabbt. Det som var efterfrågat ena veckan är det inte längre. Många mår dåligt, känner oro och ångest. Samtidigt som de förväntas isolera sig i hemmet. Långt ifrån de statliga insatser som görs för att rädda näringslivet.

Det är inte social isolering som behövs. Det är fysisk och kroppslig isolering. Men i övrigt behöver vi våra sammanhang. Kanske mer än på länge. Känslan av tillsammansskap är livsviktig för den som ser sin framtid förändras radikalt.

För vår del ser det okej ut. Vi är friska och håller företaget igång. Planerar en större utbildningsinsats för hösten och har andra uppdrag som rullar på enligt plan. Vi gjorde ett fantastiskt bokslut efter vårt första år tillsammans i det här företaget. Men, på lång sikt är förstås efterfrågan på våra tjänster hotad. Samtidigt som de här tjänsterna verkligen behövs. Det som händer nu borde kunna leda till ett ordentligt uppvaknande kring individens, företagens och samhällets förmåga att anpassa sig till naturens förutsättningar. Det där som kallas resiliens på svår svenska.

Så låt oss prata mer om mening. Om samhällsnytta och om planetnytta. Hur våra idéer och företag bidrar till detta. Där kommer vi också att hitta den ekonomiska bärkraft som gör det möjligt för oss att försörja oss helt eller delvis på våra idéer. Vi har tagit fram en modell för hållbar idé- och affärsutveckling som bygger på denna filosofi/insikt.

Vår egen resiliens behöver bli bättre. Vi förstår att vi inte kan försörja oss på konsulttjänster som bara kommer att efterfrågas när tiderna är goda och konjunkturens kurvor pekar uppåt. Så vi funderar på hur vi kan komplettera vårt erbjudande med andra saker. Och hur vi kan koppla ihop oss med andra människor för att dela på risken.

Vi behöver koppla vår inkomst mer till direkt till själva jorden. Kanske genom att hitta en bakugn och en liten lokal. Kanske genom att lämna stadens ekonomi för landsbygdens. Eller något helt annat sammanhang. Vi måste kunna existera även i dåliga tider.

Oavsett när just den här krisen är över eller inte så kommer saker att förändras nu. Samtidigt som allt det där andra fortfarande händer. Koldioxiden koncentreras i atmosfären och planeten fortsätter att värmas upp. Haven fortsätter att stiga och isarna smälter. Vårt avfall tar mer och mer plats. Allt fler arter utrotas.

Det kommer att skrivas om hur stadskärnor går under och butiker stänger. Vi kommer att läsa om hur Amazon kommer in på marknaden och e-handeln når en tipping point i Sverige. Det är inte orimligt att vi kommer att läsa om hur hotellmagnater i Skandinavien säljer sina konkursade imperier till kinesiska ägare. Vi kommer att se saker förändras snabbare nu.

Då är det nog bra att hitta sin egen bärkraft.
Och de sammanhang den ska existera i.
På ett hållbart sätt.

/Fredrik Bronner

Vad är trygghet?

Fredrik Bronner leder ett samtal på det breda temat trygghet. Intressant att få höra olika perspektiv på en fråga som – i likhet med så många andra viktiga frågor – riskerar att polarisera människor. I det här samtalet möter vi olika entreprenörer, experter och beslutsfattare som säger ganska kloka saker om trygghet. Som påminner om något ganska enkelt egentligen: Sedda och bekräftade människor växer. Så blir vi trygga.

Vad är trygghet? Det finns kanske inte något patentsvar på den frågan. Men många tänkvärda saker sades den här morgonen i Mariakyrkan i Skogås.