En folkrörelse som är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle

Sara Bronner berättar om planetära gränser på Örebro läns idrottsförbund 4 november 2019.

Idag fick vi samtala med anställda på Örebro läns idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Vi berättade om klimatförändringarna och vilka konsekvenser de får. Vi diskuterade människor, vår konsumtion och de utsläpp de genererar. Och vilka konsekvenser de får. Vi gick igenom aktuell fakta om klimatförändringar, massutrotning, regnskogsförstöring, jordförstöring och vattenbrist. Det blev frågor och svar om plast i haven och matbrist och kommande flyktingströmmar. Vi presenterade de globala målen för hållbar utveckling. Och ja, vi visade filmen med de fallande valrossarna. Eftersom människans påverkan på planeten sällan blir tydligare än så.

Idrottsrörelsen är en av de folkrörelser som formade det Sverige vi lever idag. Som folkrörelsen har idrotten gjort stor skillnad. Men även idrotten har drabbats av utvecklingsknas och har en alldeles för stor negativ påverkan på naturen, ekosystemen och klimatet. Oräkneliga transporter, överkonsumtion och brist på cirkulärt tänkande gör att idrotten också bidrar till de konsekvenser som mänskligheten skapar för sig själv, men också för allt annat som lever på planeten vi vuxit ur.

Vi tror att idrottsrörelsen kan vara en av de samlade rörelser som går först och visar vägen mot ett samhälle där vi klarar av att hålla oss inom de givna ramar som planeten sätter. Idrotten har gjort det tidigare. Idag fick vi lyssna på kloka problemformuleringar men också kreativa lösningsförslag.

Kunskap gör skillnad. Den som förstått att vi måste agera i det nödläge mänskligheten satt sig i kommer att börja agera. Eftersom nästan varannan svensk är medlem i en idrottsförening så kan den här rörelsen göra viktiga saker.

Så vi tycker väldigt mycket om att arbeta med idrottsrörelsen.

Att berätta om något viktigt och innovativt

Vi har fått möjlighet att bidra lite i ett spännande och innovativt projekt. Det är Örebro Läns Museum som producerar framtidsexpeditionen SENSATIONELLA FYND FRÅN PLASTÅLDERN. En spännande interaktiv utställning/ pedagogiskt program som lyfter frågor om hållbarhet, klimat och miljö.

Utställningen är framtagen med hjälp av forskare och finansiering från Formas och vi har fått vara med i delar av processen för att hjälpa till att utveckla dialog med elever. Idag har vi dokumenterat och filmat klasser på en skola i Örebro under en testomgång av spelet. Det är spännande att se och höra hur eleverna tar sig an uppgiften och den kunskap som finns i berättelsen som utvecklar sig under spelets gång.

Genom en berättelse om framtidens folk, Lives, porträtteras vår samtid – plaståldern. Denna skruvade och humoristiska spegling av vårt samhälle väcker tankar kring västvärldens moderna sätt att leva och konsumera. Med avstamp i den senaste forskningen kretsar frågorna i utställningen kring konsumtion och livsstil, material och produktion, inflytande och jämställdhet, klimat, miljö och resiliens.

I samarbete med filmaren Hanna Welander tar vi fram material som ska göra det lättare för skolor och lärare att förstå hur de kan använda sig av det här spelet i sina lärprocesser. För oss är det här spelet ett fint exempel på värdeskapande lärande och vi hoppas att många skolor tar in det.

Själva hoppas vi få bjuda in andra företagare, entreprenörer och beslutsfattare att spela någon gång. Det här spelet kan nämligen göra allas förståelse för vår tids utmaningar när det gäller ohållbarheten väldigt tydlig.

Örebro Läns Museum bidrar mycket i utvecklandet av mjuk upplysning och kulturell hållbarhet. Det är inspirerande att följa det arbetet.

Har det äntligen blivit dags för en regional utveckling som är hållbar på riktigt?

Vad görs i regionerna för att främja regional utveckling och tillväxt? Där får vi nog många svar. Vad görs för att denna utveckling ska vara hållbar och styra mot de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030? Vi misstänker att den frågan blir svårare att svara på.  Men nu finns det ett tydligt uppdrag till regionerna –  att bli bättre på att hitta svaren på den andra frågan. 

För varje månad som går blir det allt mer uppenbart att vi människor har försatt oss i ett klimatnödläge. Juli månad i år blev den varmaste månad som någonsin mätts upp, och konsekvenserna är tydliga genom smältande isar, döende korallrev och brinnande regnskogar. Människans långsiktiga överlevnad kan inte längre tas för given. Samtidigt gör sig bristen på social hållbarhet tydlig genom utanförskap, segregation, ojämlik hälsa och ensamhet i de flesta samhällen.

Det är uppenbart att det krävs en radikal omställning av samhället i en mer hållbar riktning, om Sverige överhuvudtaget ska ha en chans att nå våra åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030. Och mycket av omställningen måste ske på lokal nivå. Det är där nya idéer växer fram, och det är där alla företag startar, utvecklas och kanske växer till något större. Det är det många som förstår idag, och de regionala utvecklingsstrategierna uttrycker allt oftare en ambition att stödja och främja en sådan utveckling.

Men kommer det bli verklighet av orden i strategierna? Kommer vi faktiskt få se ett näringsliv som utvecklar nya affärsmodeller utifrån den sociala, cirkulära och biobaserade ekonomin, och som bidrar till en hållbar produktion och konsumtion – innan det är försent? Eller kommer det fortsätta med business as usual?

Det beror faktiskt på hur vi väljer att agera nu. Regeringen har nu gett Tillväxtverket har ett särskilt uppdrag att främja en hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet – 89 miljoner kronor ska fördelas under de kommande fyra åren. Ett tillfälle som regionerna verkligen borde ta tillvara om de på allvar vill bidra till en hållbar utveckling.

En start i arbetet är att regionerna runtom i landet har i uppdrag att göra en behovsanalys, för att under 2020 kunna söka stöd hos Tillväxtverket för det fortsatta arbetet. Behovsanalyserna ska sätta fingret på vad det är som behöver förändras i det regionala utvecklingsarbetet och näringslivsutvecklingen för att alla insatser faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Frågor som bör ställas är: Vilka effekter ger egentligen våra stöd och insatser idag utifrån ett hållbarhetsperspektiv? Vad i våra metoder och arbetssätt behöver förändras? Hur kan vi tänka helt nytt för att främja ett hållbart företagande och entreprenörskap i vår region? En klok och välgjord behovsanalys ger goda förutsättningar att få ta del av Tillväxtverkets medel – för att sedan på riktigt kunna vara med och bidra till en hållbar omställning!

Nu ser vi fram emot att få se en massa spännande, kreativa och nytänkande initiativ för att integrera Agenda 2030 i alla mål och insatser som görs inom ramen för regional utveckling och tillväxt. Vad krävs av regionerna för att lyckas med det? Behovsanalysen är ett viktigt första steg. Ökad kunskap och medvetenhet i organisationen ett annat. Hållbarhetsintegrerade processer, metoder och insatser ett tredje. Och detta ställer givetvis krav på ett modigt och insiktsfullt ledarskap.

På Bronner & Bronners egen önskelista står utvecklingen av regionala program för att främja hållbart, cirkulärt och socialt entreprenörskap. Och helst med särskilt fokus på unga människor. Något som vi själva har utvecklat en modell för, och gärna vill fortsätta att utveckla i samarbete med andra. Fler entreprenörer med hållbara affärsidéer är nyckeln till ett hållbart näringsliv, mer inflytande över den egna livssituationen – helt enkelt den nödvändiga samhällsomställningen.

Glasklart x3 om nuläget och lösningar

Det sägs mycket.
Det delas mycket.
Det brusar ständigt.

Men, här är tre glasklara personer i tre tydliga föredrag om nuläget och varför de hållbara lösningarna/omställningen måste ta fart nu. Bra att ha som utgånspunkt för många samtal om utgångsläget.

Paul Gilding i ett minimalistiskt föredrag om att vi måste sluta hoppas och börja agera. Jorden är full nu. Överfull.

Kate Raworth om en ny ekonomisk modell. Tydlig och enkel. Donut economics. En ekonomisk modell som kan fungera cirkulärt och hållbart.

Philip Wollen om varför djuren måste bort från menyn. Eller varför vi människor håller på att äta upp oss själva. Ett oerhört starkt tal.

Vi behöver nya affärsmodeller. Som utgår ifrån helheten. Den egna nyttan (affärsnyttan) kan aldrig ske på bekostnad av nyttan för helheten (samhällsnyttan) av ekosystem, människor, djur, natur, rättvisa och planetens begränsningar.

Tvärtom. Affärsmodellerna måste ta sin utgångspunkt i helheten och hitta en affärsnytta där. Varför? Annars överlever vi inte. Och de här tre föredragen förklarar det ganska tydligt.

/Fredrik

Hej alla entreprenörsfrämjande aktörer – nu är det dags att ta ert ansvar för Agenda 2030!

Det finns många aktörer runt om i landet som arbetar för att främja framväxten av nya idéer, entreprenörer och företag. Ett viktigt och bra arbete. Det är också stora summor pengar som varje år fördelas från stat, kommuner och näringsliv för detta.

Men den här världen har inte plats för fler ohållbara affärsidéer. Varje vecka som går kommer fler nyheter om kollapsande ekosystem, utarmade hav, nya värmerekord, ökande klyftor och växande protester. Det behöver vi hitta nya lösningar på, och en nyckel till det är människors kreativitet, nyfikenhet och driftighet. Här kommer entreprenörerna att vara en viktig pusselbit. Men affärsnyttan för entreprenörerna och nyttan för kunderna måste gå hand i hand med en samhällsnytta. INTE en ökad belastning på ekosystemen eller andra människor.

Idag är det alldeles för lite fokus på de globala hållbarhetsmålen när vi pratar om hur vi ska främja ett utvecklat entreprenörskap. Några av de saker som vi ser skulle behövas är en generell ökning av kompetensen kring hållbarhetsfrågor hos alla de aktörer som arbetar entreprenörsfrämjande. Ni måste på riktigt förstå vilka ekologiska och sociala utmaningar samhället står inför, för att kunna coacha, stötta och ge relevant rådgivning till framtidens entreprenörer.

De modeller och arbetssätt som används för idégenerering, affärsmodellering, affärsutveckling och affärsrådgivning måste omprövas och omarbetas så att alla entreprenörer och nya företag blir en del av en hållbar framtid. Det är fruktlöst att lägga på ett ”hållbarhetsfilter” allra sist i processen, när idéer tagit form och prövats, bolag startats och entreprenörer kommit långt i sina tankegångar. Tvärtom måste hållbarhetsfrågorna vara själva utgångspunkter för affärsmodellerna. Det är i problembeskrivningen kring dagens sociala och ekologiska ohållbarhet som vi kommer att hitta framtidens starka och framgångsrika affärsidéer.

Det är också av stor betydelse att offentliga aktörer på ett tydligt sätt ställer krav på hur deras medel används, och även att de följer upp det mycket bättre än idag. Det räcker inte med vaga formuleringar i ett styrdokument, kraven ska vara tydliga på att medlen ska användas till hållbart entreprenörskap, och det ska också efterlevas.

Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen börjar långsamt sippra ut i allt bredare cirklar i näringsliv, politik och civilsamhälle. Allt fler aktörer inser att just de har en liten men viktig roll att spela för att vi ska nå målen. Nu är det hög tid att även de entreprenörsfrämjande aktörerna på allvar inser detta, och låter det förändra sättet de arbetar på. För deras roll är dessutom inte liten, de nya idéer och produkter som kommer ut på marknaden är helt avgörande för att vi ska kunna leva mer hållbara liv, och att företag ska kunna erbjuda hållbara lösningar för sina kunder.

Tiden när affärsrådgivare hjälper enskilda individer att maximera affärsnyttan på bekostnad av samhällets utveckling måste vara över. Tiden när samma affärsrådgivare hjälper innovatörer, entreprenörer och företagare att förstå att verklig samhällsnytta måste vara utgångspunkten för all affärsnytta är här.

Startcentrum, Almi, Nyföretagarcentrum, Alfred Nobel Science Park, Drivhuset, Ung Företagsamhet, medlemsorganisationer som Företagarna, Handelskammaren, Svenskt Näringsliv och många andra – vi uppmanar er att ta ert ansvar, och låta Agenda 2030 på allvar utgöra grunden för allt ert arbete!