Tio minuter med Bronner & Bronner, del 10: Hur jobbar Bronner & Bronner hållbart?

Hösten 2020 släpper vi en podd.
Tio minuter med Bronner & Bronner.
En serie samtal om människan, våra idéer och hållbar utveckling.

I det här samtalet granskar Kerstin om Sara och Fredrik lever som de lär.

I det tionde samtalet frågar sig Kerstin Önnebo hur Sara och Fredrik Bronner själva jobbar för att göra det som de försöker hjälpa andra att göra. Alltså jobba utifrån de fyra delarna mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomiskt resiliens.

Sara berättar om det sköna i att förfoga över sin egen tid. Fredrik om hur han försöker göra sig av med pengar, eftersom han vill ha så lite med pengar att göra som möjligt. Och mycket mer.

Hur vi klarade oss i Kerstins utfrågning? Lyssna och döm själv.

Vi har spelat in tio samtal tillsammans med Kerstin Önnebo. Vi samtalar med utgångspunkt i Bronner & Bronners filosofi om hållbar idéutveckling. I tio avsnitt på tio minuter går vi igenom nuläget för mänskligheten och planeten. Vi talar om varför det blev som det blev, och hur vi skulle kunna göra något annorlunda genom att balansera mening, samhällsnytta, planetnytta och ekonomisk resiliens i all idé- och affärsutveckling. Hur vi kan utveckla ett verkligt hållbart entreprenörskap helt enkelt.

Tänk TV

Jag har suttit i studion hos fantasiska WestreamU och spelat in ännu ett avsnitt av God Morgon Huddinge. Eller kanske det första. För nu har vi för första gången gjort de här samtalen direkt för skärm/TV. Konceptet började som en morgonsoffa på ett frukostmöte för företagare, investerare och beslutsfattare för många år sedan. På ett sätt som görs i många kommuner i Sverige.

Sedan något år har vi haft med oss gänget på WestreamU som filmat våra samtal på scen för att göra det möjligt att visa dem i efterhand. Men i allt väsentligt har vi gjort ungefär samma samtal. Gjorda på scen, för publik.

Fredrik Bronner i samtal med Anders Ferbe, ordförande i Arbetsförmedlingen och regeringens samordnare med anledning av coronavirusets effekter på arbetsmarknaden.

Det här året har vi gått ifrån scen och publik till scen utan publik och nu till helt digitalt producerad sändning. Jag i studio och gästerna hemifrån. Med professionell produktionshjälp blir upplevelsen en helt annan när jag själv är värd i Zoom eller Teams.

Att jobba med proffs. Jag påminns om hur bra det är. Tekniken är tillgänglig och vi kan alla producera i stort sett vilket content som helst för digital publicering idag – text, bild, film, ljud. Men, vad är det jag är bra på? Varför sitter jag där jag sitter? För mig handlar det om att jag är nyfiken på människor och vill hjälpa dem att berätta viktiga saker.

Vi planerar flera samtal nästa år. Hur ska vi göra? Tänker vi en comeback på scen? Eller hur gör vi. Vi har ställt om och ställt tillbaka och ställt om igen. Nu behövs det förutsägbarhet. Vi tror nog att vi måste tänka TV. Det finns många fördelar med det. Jag tror att vi kommer att nå flera, men framförallt göra de här samtalen mer angelägna i det här formatet.

Panelsamtal om Huddinges attratktionskraft.

Nu har jag ett uppdrag att skriva fram ett utvecklat koncept för den här typen av samtal. Känner mig inspirerad och glad. Min hjärna är lite utmattad av alla notiser, meddelanden och informationstyper som min smartphone givit mig. Men det här. Att tänka TV. Det är liksom analogt på något sätt. Eftersom jag jobbar med proffs. Då kan min hjärna göra sitt, och bara det.

Tänk TV.

/Fredrik Bronner

Att prata med unga

Den här förmiddagen mötte vi elever på Thorén Business School i Örebro. Unga människor som precis börjat sitt sista år på gymnasiet. Tre pass. Fyrtiofem minuter vardera. Om tillståndet på planeten och behovet av hållbar idé och affärsutveckling.

Vi ställer oss i en korsning. Mellan mening, samhällsnytta, ekologiskt värde och ekonomisk bärkraft måste balanseras. Där växer vår filosofi. Att prata med unga människor om varför det är viktigt känns väldigt angeläget. Vi har ju inte plats för fler affärsmodeller som bidrar till ökade klyftor mellan människor, ökade utsläpp som bidrar till ökad uppvärmning eller fler meningslösa prylar och tjänster.

Nu kommer det generationer som inte bara måste utvecklas och må bra, utan även ställa tillrätta de problem som vi som gått före dem skapat.

När vi ger dem i uppgift att remixa idéerna som skapat dessa problem så får vi alltid höra kloka tankar. Idag om hur VOI skulle kunna ersätta bilresor istället för promenader. Hur engångsförpackningar för hämtmat skulle kunna ersättas och hur energydryckskonsumtionen skulle kunna ställas om.

Det är fint att prata med unga. Men det finaste är att lyssna på dem.

Hur lyssnar du? Förslagsvis som du vill bli lyssnad på.

Gick just in och kollade LinkedIn. Måste ju vara där, trots att jag inte alls trivs. Har svårt för det där eviga skrävlandet och låtsas-relaterandet. Eller så är jag gammal och trött. Men, jag blev provocerad och det födde några tankar om att lyssna.

Det saknas inte erbjudanden om tips för hur jag ska bli en bättre talare, storyteller eller nätverkare. Håll kameran så här när du filmar dig själv. Glöm inte att erbjuda något extra till dina följare. Lägg in en retorisk fråga här och där. Eller något annat knep ur trollkarlens hatt. Gott så, men varför pratar vi så sällan om konsten att lyssna. Det är ju liksom den allra mest grundläggande grejen i all kommunikation. Utan lyssnande ingen dialog utan monolog.

Här kommer några frågeställningar som kanske kan vara till hjälp när du reflekterar över hur du lyssnar.

Vilken lyssningsnivå är din?

Det finns olika sätt att lyssna. Vilket beteendevetenskaplig forskning noterat. De här klassas på olika sätt. Jag gör det så här:

Nivå noll: Du lyssnar inte alls
Den här nivån har blivit allt vanligare. Vi låtsas lyssna, men gör det inte. Vi nickar bekräftande eller hummar ibland. Samtidigt som vi gör något helt annat som upptar vår uppmärksamhet (chattar med andra, dagdrömmer, kollar sociala medier, skickar SMS eller något annat). Den här lyssningsformen har till och med letat sig in på allt fler möten. Yttrar sig i både digitala samtal (chatt/zoom) och möten där människorna är i samma rum.

Nivå ett: Du lyssnar, men hör inte
Den här nivån är också vanlig. Här tar du in ljuden från den du lyssnar på, men du har svårt att tänka på något annat än dig själv. Du förbereder dina svar innan de ens efterfrågats. Allt som sägs handlar om dig, dig och dig. Du drar in andan för att avbryta. Det här är inte ett sätt att lyssna, snarare ett sätt att berätta.

Nivå två: Du lyssnar med hjärnan
Här hör du vad den andra människan säger. Din hjärna registrerar orden, meningarna och du försöker förstå vad som sägs. Du värderar och reflekterar. Din uppmärksamhet är i samtalet på ett intellektuellt sätt.

Nivå tre: Du lyssnar fullt ut
Den djupaste nivån av lyssnande sysselsätter alla dina sinnen. Ditt intellekt och dina känslor är involverade. Det här är ett sätt att lyssna som skapar värden de andra nivåerna inte gör. Här skapar vi relationer på riktigt. Genom att vara ärliga, sanna, tillgivna, hjälpsamma och sträva mot tillsammansskapet och en känsla av sammanhang när vi lyssnar. Så hjälper vi den som talar att göra samma sak. Här skapas tillit.

De här olika nivåerna blir svårare. Att inte alls lyssna är förstås lättast, och att lyssna fullt kräver mest av oss. Men, det är också det sista som kommer att ge oss mest tillbaka. Det är också, vilket kanske är viktigast, det sätt som kommer att vara mest tillfredsställande för den vi samtalar med. Eftersom vi alla vill bli tagna på allvar, alltså lyssnas på i samtal.

Hur blir du lyssnad på?

Fundera en stund över hur människor lyssnar på dig. Du har med stor säkerhet mött människor i de olika lyssningsnivåerna. Försök att minnas hur det känts. Reflektera lite över om det kanske skiljer sig beroende på situation, typ av samtal och relation. Eller något annat.

Vad driver dina samtal?

Alla samtal är olika och leder till olika saker. Sättet vi lyssnar på kommer att vara avgörande. Vad driver dina samtal? Varför går du in i dem? För att få någons bekräftelse? För att hjälpa någon? Slentrian eller kanske måste-möten? Oavsett drivkraft behöver du komma ihåg att sättet du lyssnar på kommer att påverka den som talar. Här kommer våra relationer att definieras.

Jag älskar att lyssna. Rör mig mellan de olika nivåerna hela tiden. Men de bästa samtalen är de djupa. De som fångar mig. När jag helt fokuserar på den jag samtalar med. Då väcks något i mig. En vilja att vara tillsammans. Att vi gör något här och nu. Något viktigt. Det tog lång tid för mig att komma till den insikten. Att det krävde något av mig.

Men, oj så belönande det har varit.

/Fredrik Bronner