ISBN och den första boken

En fin grej. Vi har fått äran att bära ISBN-nummer. De första tio är uthämtade från Kungliga biblioteket och det allra första är redan inklistrat vid tryckorten i det som kommer att bli vår första bok. En liten nätt historia vi hoppas kunna ge ut före jul. Den ligger just nu och blir provläst hos några väl utvalda människor.

Vi kommer att börja producera böcker och annan litteratur. Kurslitteratur utifrån den filosofi för hållbar idéutveckling vi använder när vi utbildar. Just idag känns det fint att ha hämtat ut det allra första ISBN-numret.

Ett litet steg för mänskligheten, men en liten milstolpe för oss.

En fråga och ett svar. Om ett virus och en klimatkris. Eller om verkligheten.

Sara ska vara med i ett panelsamtal hos Handelskammaren. Ett angeläget samtal om de kanske viktigaste frågorna vi har att hitta svar på just nu. De där om hållbarheten och framtiden. Eller kanske snarare om ohållbarheten och framtiden. En av frågorna som kommer att ställas lyder något så här, och jag hade nog svarat ungefär på följande sätt:

Tror du att företagen kommer att göra något annorlunda efter corona utifrån hållbarhetsaspekten?

Nej. Jag tror att vi kommer att se ungefär samma innehållslösa samtal om klimatförändringarna och möta samma naiva inställning till dessa. Många ord, men få verkliga omställningar.

Låter jag uppgiven? Lite dyster? Nej, snarare nykter och realistisk. De senaste två veckorna har forskare berättat för oss att vi med stor säkerhet har förlorat Grönlandsisen och att artutrotningen går allt fortare. När det var partiledardebatt i riksdagen så ignorerades klimatkrisen och enligt Novus så prioriterar svenska väljarna klimatkrisen på ungefär samma sätt, alldeles för lite.

Mitt svar hade fortsatt:

Konsekvenserna av klimatkrisen kommer att kräva anpassningar av oss som är långt större än de vi gjort våren 2020. Men den insikten verkar vara långt bort för de flesta. För företagare, politiker och väljare.

Det är naivt och på gränsen till korkat. Jag förväntar mig mer av människor som borde förstått.

Ungefär så hade jag svarat. Och kanske lagt till något i stil med att det är tur att vi i vårt bolag inte tjänar våra pengar på att försöka få människor att förstå att verkligheten är just det, verklig alltså. Utan att ge råd och utbilda de företag, beslutsfattare och entreprenörer som faktiskt har förstått. De som väljer att anpassa sig efter verkligheten istället för att naivt tro att verkligheten kommer att anpassa sig efter dem själva.

/Fredrik Bronner

Premiär för Framtidsentreprenörerna

Då har vi samlat Framtidsentreprenörerna för första gången. Idag möttes vi i centrala Örebro. 41 människor i olika åldrar, med olika idéer från olika delar av vår region går den första upplagan av den här utbildningen.

Vi har vår filosofi för hållbar idé- och affärsutveckling i grunden. Med den möter vi de här människornas kunskap, erfarenhet och vilja. Det känns fint. Idag gick vi igenom tillståndet på planeten och det akuta behovet av hållbara idéer och människor som leder omställningen vi alla behöver nu.

När de samtalade med varandra och delade med sig kändes det bra att det är just dessa som är piloterna när vi tillsammans med Coompanion Mälardalen testar det här arbetssättet.

Idag mötte vi framtiden. I form av några människor som varit med ett tag.

Vi är tacksamma över att få vara med och öppna den här dörren. Människor har kloka idéer. När vi möts på riktigt kan vi hjälpa varandra att utveckla dem i smartare riktningar. Som blir meningsfulla för oss själva samtidigt som de skapar samhällsnytta och planetnytta. Då lägger vi grunden till en ekonomisk resiliens som gör att vi kan iterera, upprepa och stärka.

Det kommer vi göra under hösten.

Det magiska finns också nära

Det har varit ett märkligt år. Igår läste jag nyheten om att världen har tystnat under coronapandemin. Så mycket att seismologerna häpnar när de läser av sina instrument. Fabriker har stoppat, trafiken har minskat. Vårt samhälle har inte bara blivit tystare, det har också blivit renare. I framtiden kommer forskarna troligtvis kunna visa hur många liv som också räddats genom pandemin, genom att utsläppen av hälsoskadliga ämnen har minskat. Konsekvenserna av covid-19 är motsägelsefulla och mångbottnade.

Reserestriktionerna har också förändrat vår semester. Istället för New Yorks skyline, stenklippor i Kroatien och sandstränder i Italien och Thailand så fylls sociala medier med bilder från svenska fjällvärlden, från Kinnekulle, campingplatser i Småland, stränderna på Österlen och insjöar i Sörmland. Många svenskar har varit på platser i vårt eget land som de aldrig skulle sett annars. De plockar hjortron och blåbär, hittar nya badplatser och provar aktiviteter de aldrig gjort tidigare. Jag tror att många för första gången verkligen ser och uppskattar den fantastiska natur vi har omkring oss här. Och det tror jag är en förutsättning för att vi faktiskt ska kunna bry oss om hur vår livsstil förstör planeten vi lever på.

Vi på Bronner & Bronner – jag och Fredrik – är mitt i semestern nu. Vi har inte varit längre bort från vårt hem än sex mil men ändå hunnit uppleva fantastiska stunder. Bäverungar som leker i vattnet, magiska solnedgångar över vattnet, många timmars paddling på sjöar och kanaler, vackra skogar och fina sandstränder.

Tänk om den här sommaren kunde få bli det där uppvaknandet vi svenskar behöver. En insikt om att vi inte behöver flyga utomlands flera gånger om året. Att naturen runt hörnet också kan vara magisk. Att det finns så mycket att upptäcka här hemma. Att vi borde vara lite mer nöjda med det enkla och nära. Att vi faktiskt inte blir lyckligare av allt det vi gör som skapar stora avtryck på miljön.

Min finaste stund hittills den här sommaren? När jag vaknade i tältet 05.30 en morgon av en pigg fågel. Kunde inte somna om utan gick istället ut på en promenad i den tidiga morgonsolen vid en Värmlandssjö. Dimman låg tät över sjön men solstrålarna värmde försiktigt, daggen glittrade i spindelnät och det var så vackert att det nästan gjorde ont. När jag kom tillbaka till tältet gjorde vi kaffe och åt frukost vid sjön, stilla och mjukt. Så kan man också ha det. Och det var nästan gratis.

Framtidsentreprenörerna samlas i höst

Framtidsentreprenörerna. Vi tackar HW Film för fin produktion.

Vi har arbetat fram den här modellen i något år nu. Efter många år av tänkande, utbildande och samtalande. Nu har Coompanion Mälardalen givit oss ett uppdrag. Att hitta och utbilda 20-30 Framtidsentreprenörer i Örebroregionen.

Det handlar om att bredda och fördjupa basen på vilken vi utvecklar idéer och entreprenörer. För länge har den varit för ensidigt ekonomisk. Nu tar vi in de globala hållbarhetsmålen och balanserar idé- och affärsutvecklingen i fyra värden istället.

I den här varianten landar den i kursen/utbildningen Framtidsentreprenörerna. Som just idag öppnar för ansökan. Det blir en spännande höst i Örebro.

Det känns fint att Coompanion Mälardalen ville ge oss uppdraget. Det känns fint att Region Örebro län ville finansiera. Som den här vintern och våren i karantän sett ut så ser vi det klarare än någonsin.

Det är dags att hitta de där människorna från imorgon. Med idéerna som ska ändra ALLT.

Vi kallar dem Framtidsentreprenörerna.

Örebroföretag – hur ska ni lyckas mer er halvering till 2025?

1998 var jag färdig med min c-uppsats. Den handlade om möjligheter och hinder för svensk miljöteknikexport. Den ledde till ett jobberbjudande jag absolut inte kunde tacka nej till, så jag parkerade planerna på en D-uppsats i några år. Det visade sig klokt – när jag senare skrev D-uppsatsen om Gröna Konsums miljöstrategi så hade jag stor nytta av den erfarenhet jag fått under några år i arbetslivet. I princip har jag alltså jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor i 22 år vid det här laget – största delen som rådgivare och konsult i näringslivet.

Många hållbarhetsredovisningar, miljöbedömningar, väsentlighetsanalyser, green-wash-budskap, miljömingel, livscykelanalyser, miljö- och hållbarhetschefer, hållbarhetsstrategier och motsträviga kursdeltagare och ledningsgruppsmedlemmar har passerat sedan dess… Men skillnaden mellan insikterna, engagemanget och acceptansen 1998 och 2020 är enorma. Då hånskrattade ofta näringslivet (om än i smyg) åt hållbarhetsfrågorna. De hanterade man i parallella processer, och ofta som ett nödvändigt ont. Miljöarbetet motiverades ofta med att det ”minskade riskerna för framtida miljökostnader” eller att det var ”bra i marknadsföringen”. Många av de uppdragsgivare jag arbetade med var miljöchefer som fick ägna minst hälften av sin tid åt att kämpa för sin roll eller sina frågor internt i organisationen.

Tack och lov har vi rört oss snabbt framåt de senaste åren. Miljöchefen har blivit hållbarhetschef och fått plats i ledningsgruppen. Hållbarhetsredovisningar är inget man mest har för att skryta med, utan allt oftare använder som ett verktyg för att nå bättre resultat. Klimat- och hållbarhetsfrågorna ses allt oftare som helt centrala i strategier och affärsutveckling. Sammanfattningsvis känns det tydligt att det är mest medvind och inte motvind för frågorna. Och i den här medvinden så har vi nu chansen att faktiskt göra skillnad, att förändra det gamla sättet att göra affärer på. För det enda som räknas i slutändan – klimatutsläppen, markanvändningen, resursutnyttjandet – där har vi ärligt talat inte rört oss särskilt långt. Att vara nöjd med att ”i vårt företag tänker vi mycket på miljön”, det räcker inte.

Klimatnödläget kräver en exponentiell förändring, halveringar av utsläppen var femte år i Sverige. Den insikten behöver varje företagsledare och varje styrelse göra till sin, och agera utifrån. Förstå ditt företags avtryck, våga ompröva affärsmodellen, våga ifrågasätta vinstnivåerna, öppna upp för innovation och kreativitet. Och ta hjälp med det om ni behöver. Jag ser tydligt att det som är min främsta arena idag – näringslivet i Örebroregionen – har en enorm förbättringspotential. Omställningen går för långsamt helt enkelt.

Så – hur ska just ditt företag lyckas med en halvering av klimatavtryck och resursutnyttjande till 2025?

Meningslöst skapar mening

Läser igenom Svenskarna och internet 2019. Det enda som intresserad mig direkt är att de frågat om meningsfullhet. Och att så få tycker att det där med sociala medier faktiskt känns meningsfullt.

Det är liksom två trender som krockar här. Det vi lägger allra mest tid på tycker vi känns meningslöst. Men vi kanske inte använder sociala medier för att känna mening, vi kanske bara gör det för att vi kan. Eller till nån slags förströelse.

Mening.
Jo, vi borde nog prata mer om mening i flera sammanhang. När jag läser den här undersökningen så hittar jag nämligen flera indikatorer på att just meningslösheten i sig kanske skapar mening. Om det får jag nog återkomma till, när jag har mer tid att läsa.

/Fredrik Bronner

Fredagssamtal 4: Mobilen

Hur mycket tid tittar du på din mobil varje dag? Vad gör din smartphone med dig och ditt sätt att se på världen? Gör sociala medier ditt liv rikare på vänner, eller fattigare? Hur påverkar mobilen dina relationer?

I det fjärde fredagssamtalet stänger vi av mobilen och pratar om den. På ungefär tjugo år har mobilen utvecklats till en av våra allra viktigaste prylar. Vi kan nästan inte göra något utan den. Vad händer med oss i denna utveckling? Vad är bra, vad är mindre bra? Det finns mycket forskning som visar på lika olika saker, men grovt sammanfattat visar det att kurvorna för effektivitet, teknisk utveckling och tillväxt i de branscher som drar nytta över den ökade användningen av mobiler också har andra konsekvenser, som att blickarna vi utbyter med våra barn minskar drastiskt och att vi får större påslag av lyckohormoner när vi rör våra mobiltelefoner än när vi rör människor vi älskar.

Tycker du att det är tråkigt att de du vill prata med är i sina mobiler samtidigt som du försöker berätta något? Blir du arg när någon ber dig släcka mobilen och vara närvarande? Märker du av skillnaden mellan att vara avstängd från omvärlden när människor är i sina mobiler och vara den som faktiskt stänger av andra människor när du är i din mobil?

Det finns mycket att prata om när det gäller mobilen. Vi ser fram emot att göra det tillsammans med sex andra människor.

Tid:
Fredag 10 maj
Klockan 11.30-13.30

Plats:
Hos Bronner & Bronner
Trädgårdsgatan 18, Örebro

Vill du vara med i det här fredagssamtalet?
Anmälan via mail till osa@bronnerbronner.se senast 2 maj. Vi kommer att välkomna sex gäster till samtalet, som hålls vid vårt matbord. Gästerna bjuds på vegetarisk soppa och bröd.

Läs mer om tanken bakom fredagssamtalet här.

Utveckla ett verkligt värdeerbjudande

Förbereder en föreläsning för ingenjörsstudenter på ett svenskt universitet. Leder en kurs i entreprenörskap och vi använder bland annat Business Model Canvas som modell för idéutveckling. Jag gillar den. BMC:n gör det lättare att utveckla en idé eftersom den sätter det verkliga värdet i fokus. Det är viktigt. Men, något saknas i modellen. Den är primärt framtagen för att hjälpa entreprenörer att hitta rätt på sin marknad. Värdet som skapas är inriktat på kunden och den som gör rätt kommer att få det lättare att skapa en traditionell kundrelation. Eller kanske starkare än en traditionell.

Samhällsnyttan är dock lite mer frånvarande. Där skulle vi behöva utveckla en tydligare modell. Kanske ytterligare en ruta i BMC:n? Det räcker inte med att värdet uppstår i relationen mellan kund och entreprenör. Vi måste också hitta en större samhällsnytta. Så länge som vi fastnar i det här traditionella relationsarbetet så är risken överhängande att det värdet vi skapar här leder till negativa effekter för det omgivande samhället. Den där helheten vi är en del av.

Jag har mött många studenter genom åren. På gymnasieskolor och universitet. Som mentor har jag haft förmånen att få ta del av unga entreprenörers tankar och idéer. Har noterat att unga entreprenörer på ett naturligt sätt kopplar sin egen nytta till att skapa något som är gott även för omgivningen utanför kundrelationen. Unga människor vill inte bara berika sig själva, ofta vill de också förändra världen. Det är fint, och det är viktigt.

Hjärnan jobbar på. Det är dags att få in helhetssynen i modellen. Så vi klarar av att utveckla egen affärsnytta och en större samhällsnytta. Samtidigt.

/Fredrik

Två röster – om samtiden och framtiden

Mellan våra uppdrag kommer vi då och då att vilja skriva av oss här. Antingen för att dela med oss av erfarenheter och insikter vi fått i arbetet, och som vi vill dela med oss av till fler. Eller så kommer vi vilja kommentera saker som händer i vår omvärld – både bra saker eller helt orimliga. Vi kommer säkert också skriva om framtiden, vad vi tror om den eller vad vi ser att vi behöver göra för att den ska bli något att längta till, inte att vara rädd för.

Här kommer du kunna lyssna på två röster om samtiden och framtiden. Förhoppningsvis kommer vi att på något sätt inspirera dig, ge dig nya insikter, väcka känslor och uppmuntra till handling. Det skulle glädja oss väldigt mycket om du kommenterar, reflekterar eller delar vidare.

/Fredrik & Sara