Det ömsesidiga nyttoperspektivet – ett nytt sätt att utveckla idéer och innovationer

När vi utvecklar nya idéer har vi historiskt inte alltid förstått att värdera flera olika nyttor med dessa idéer. Det har tagit oss till ett nödläge där människan och människans ekonomi har vuxit ur planeten vi lever på. Därför krävs det att vi tänker klokare i utvecklingen av nya idéer. De idéer som ska lösa problemen de gamla idéerna skapat.

Vi utbildar studenter och entreprenörer. Använder olika affärsmodelleringsverktyg och processer. Gör vad vi kan för att sätta nya ramar runt de olika modellerna. Ramar som vidgar tanken på affärsnytta både inåt och utåt. Inåt eftersom människan bakom idén måste känna mening, glädje och lust i processen för att utveckla den. Utåt eftersom idén måste skapa nytta för det omgivande samhället och själva planeten.

Ungefär så här kan det beskrivas i en modell.

Idén måste skapa fyra olika nyttor:

Personlig nytta (för människan bakom idén)
En människa som gör något hen älskar tillsammans med människor hen vill väl (och som vill hen väl) kommer att känna mening. Ur den meningen kommer det att skapas nya idéer.

Samhällsnytta (för de andra människorna)
När den här idén möter en efterfrågan – eller tillfredsställer ett verkligt behov hos andra – kommer idén att skapa samhällsnytta. Utgångspunkten är de grundläggande mänskliga behoven av rent vatten, näring, sömn, närhet, trygghet, frihet från förtryck och diskriminering, utveckling och relationer samt en känsla av att livet är meningsfullt. Kort sagt ett gott liv.

Affärsnytta (för idén som företag)
Ett företag som skapats utifrån den här idén och är samhällsnyttig kommer att skapa affärsnytta och ha goda förutsättningar att vara framgångsikt såväl ekonomiskt och socialt. det ger företaget näring och kapital att fortsätta existera och utvecklas, samt vara en positiv del i det samhälle företaget finns i.

Planetnytta (för ekosystem, levande arter, miljö och klimat)
En idé som skapar personlig nytta, samhällsnytta och affärsnytta måste rymmas inom de naturliga ramar som sätts på en planet med bevisat ändliga resurser. Det innebär att idén behöver leda till att det tillförs ekologiska värden som för tillbaka näring i naturliga processer. Det handlar inte längre om att minimera skadliga effekter av våra idéer, det handlar nu om att skapa positiva effekter.

Varje idé behöver vara tryggt grundad i mitten av modellen. Om den förskjuts längs någon av axlarna (eller fastnar i en enskild ruta) så kommer det uppstå skador och negativa effekter. Traditionellt har vi främjat affärsnytta. Det har lett till klimatkris, artutrotning, sociala och ekonomiska klyftor mellan människor. Allt detta har konsekvenser som svält, krig, flykt, massutrotning av arter och global uppvärmning (med ödesdigra konsekvenser för allt liv på jorden).

Det ömsesidiga nyttoperspektivet ska vara med från början
Det här är i grunden en ganska enkel modell. Vi kan kalla den det ömsesidiga nyttoperspektivet. Om vi tar med det i idéutveckling och innovationsprocesser. Om vi tar in det när vi affärsutvecklar och affärsmodellerar. Då tar vi ett viktigt steg i en riktning där de nya idéerna tillför verkliga värden för den tid vi lever i. En som präglats av framgångstanken och lett till den stora acceleration som sedan industrialiseringen började förändrat världen.

Vi har fått ut mycket gott av industrialiseringen. Men vi betalar ett ganska högt pris också. Kommande generationer kommer att betala ett ännu högre pris. För att inte tala om vad alla andra levande arter på planeten råkar ut för när vi människor förvandlat livet till produkter som vi exploaterar och skördar.

Nya idéer måste tillföra värden till människorna som utvecklar dem, till samhället de är en del av, till företaget/organisationen som förvaltar idén och till planeten som ger den näring. Då kan de bidra till gott liv för allt levande på jorden, idag och imorgon.

Det behöver inte vara svårare än så. Att vi (från den stund när idén föds) stannar upp och ställer oss frågan – på vilket sätt är den här idén nyttig?

En folkrörelse som är viktig i omställningen till ett hållbart samhälle

Sara Bronner berättar om planetära gränser på Örebro läns idrottsförbund 4 november 2019.

Idag fick vi samtala med anställda på Örebro läns idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Vi berättade om klimatförändringarna och vilka konsekvenser de får. Vi diskuterade människor, vår konsumtion och de utsläpp de genererar. Och vilka konsekvenser de får. Vi gick igenom aktuell fakta om klimatförändringar, massutrotning, regnskogsförstöring, jordförstöring och vattenbrist. Det blev frågor och svar om plast i haven och matbrist och kommande flyktingströmmar. Vi presenterade de globala målen för hållbar utveckling. Och ja, vi visade filmen med de fallande valrossarna. Eftersom människans påverkan på planeten sällan blir tydligare än så.

Idrottsrörelsen är en av de folkrörelser som formade det Sverige vi lever idag. Som folkrörelsen har idrotten gjort stor skillnad. Men även idrotten har drabbats av utvecklingsknas och har en alldeles för stor negativ påverkan på naturen, ekosystemen och klimatet. Oräkneliga transporter, överkonsumtion och brist på cirkulärt tänkande gör att idrotten också bidrar till de konsekvenser som mänskligheten skapar för sig själv, men också för allt annat som lever på planeten vi vuxit ur.

Vi tror att idrottsrörelsen kan vara en av de samlade rörelser som går först och visar vägen mot ett samhälle där vi klarar av att hålla oss inom de givna ramar som planeten sätter. Idrotten har gjort det tidigare. Idag fick vi lyssna på kloka problemformuleringar men också kreativa lösningsförslag.

Kunskap gör skillnad. Den som förstått att vi måste agera i det nödläge mänskligheten satt sig i kommer att börja agera. Eftersom nästan varannan svensk är medlem i en idrottsförening så kan den här rörelsen göra viktiga saker.

Så vi tycker väldigt mycket om att arbeta med idrottsrörelsen.

Att berätta om något viktigt och innovativt

Vi har fått möjlighet att bidra lite i ett spännande och innovativt projekt. Det är Örebro Läns Museum som producerar framtidsexpeditionen SENSATIONELLA FYND FRÅN PLASTÅLDERN. En spännande interaktiv utställning/ pedagogiskt program som lyfter frågor om hållbarhet, klimat och miljö.

Utställningen är framtagen med hjälp av forskare och finansiering från Formas och vi har fått vara med i delar av processen för att hjälpa till att utveckla dialog med elever. Idag har vi dokumenterat och filmat klasser på en skola i Örebro under en testomgång av spelet. Det är spännande att se och höra hur eleverna tar sig an uppgiften och den kunskap som finns i berättelsen som utvecklar sig under spelets gång.

Genom en berättelse om framtidens folk, Lives, porträtteras vår samtid – plaståldern. Denna skruvade och humoristiska spegling av vårt samhälle väcker tankar kring västvärldens moderna sätt att leva och konsumera. Med avstamp i den senaste forskningen kretsar frågorna i utställningen kring konsumtion och livsstil, material och produktion, inflytande och jämställdhet, klimat, miljö och resiliens.

I samarbete med filmaren Hanna Welander tar vi fram material som ska göra det lättare för skolor och lärare att förstå hur de kan använda sig av det här spelet i sina lärprocesser. För oss är det här spelet ett fint exempel på värdeskapande lärande och vi hoppas att många skolor tar in det.

Själva hoppas vi få bjuda in andra företagare, entreprenörer och beslutsfattare att spela någon gång. Det här spelet kan nämligen göra allas förståelse för vår tids utmaningar när det gäller ohållbarheten väldigt tydlig.

Örebro Läns Museum bidrar mycket i utvecklandet av mjuk upplysning och kulturell hållbarhet. Det är inspirerande att följa det arbetet.

Öppet på grund av klimatstrejk

Vi stänger inte när vi klimatstrejkar. Nej, vi öppnar på en annan plats. Därför möter ni oss under hösten på fredageftermiddagar utanför Rådhuset på Stortorget i Örebro. Där tar vi plats tillsammans med andra människor som vill vara med och ta Örebro till en framtid där vi människor fortfarande får plats och kan leva.

Vi kan bättre än så här. Därför måste vi prata om den där radikala omställningen. Därför behöver vi entreprenörer och människor och nya idéer.

Företagare For Future

Kom och diskutera framtidens cirkulära affärsmodeller med oss.
Var med och utveckla helt nya idéer.

Fredagar mellan klockan 15 och 17.
Stortorget, Örebro,
Vid Rådhuset.

Några grundläggande steg för människor med idéer

Vi avslutar vårt deltagande i en kurs för blivande måltidsekologer vid Örebro universitet. Vårt bidrag har varit att föra in entreprenörskapet som en del av lösningen på hur vi kan utveckla nya idéer som löser gamla problem. Eller hur vi slutar göra ohållbara saker och börjar göra hållbara saker.

Det har varit fint och lärorikt. Unga människor har ofta goda idéer. Men samtidigt läser de så mycket om unikitet och innovationer att de lite för ofta verkar tro att just deras idéer inte håller måttet. De pitchar vi fick lyssna på och bedöma idag höll definitivt måttet. Fyra idéer som alla förtjänar att flyga vidare, långt utanför campus, för att skapa både samhällsnytta och affärsnytta.

När vi lyssnade på studenterna formulerade sig några steg vi ville lämna efter oss. De här stegen har formulerats i huvuden under år av möten med studenter på olika utbildningar. Just idag skrevs de på en whiteboard också.

I en samtid som givit oss ledare som mobbar barn, skövlar regnskog och bryter lagar för att få igenom politik (ni får själva gissa vilka de är) är det viktigt att vi får fram människor som drivs av något viktigare än makt, girighet och motvilja. Vi mötte de människorna idag. Så därför formulerade vi punkterna så här.

  1. Gör bara saker du älskar att göra.
  2. Med människor som vill dig väl. Som du vill väl.
  3. Skapa relationer till fler. Lyssna på andra.
  4. Håll dig inom planetens gränser. Tänk cirkulärt.
  5. Utveckla.
  6. REPEAT!

Det där är grunden. Sen kommer vi säkert att lägga till fler steg, lager eller cirklar som handlar om att tillföra värde till samhället och ekosystemen, hushålla med resurser, tjäna lagom lite pengar och några saker till. Men vi börjar i det mänskliga. Det som skapar lust och mening.

Kanske är det just den grejen som saknas. En modell för meningsfull idé- och affärsutveckling?


På väg söderut

Vi ska leda samtal på en konferens i Skåne om ett par veckor. Samtal om samhällsutveckling, regionala kärnor och kompetensförsörjning. Intressanta talare och intressant program. Kul att få börja arbeta i Skåne. Vi har en längtan efter det. Det händer många spännande saker, progressiva saker och det utvecklas goda idéer där nere vid sundet.

Så det är kul att vidga vyerna från Stockholm/Mälardalen och Örebro. Nån gång i framtiden har vi ett kontor i Malmö. Kanske till och med ett hemmakontor.

Affärslabb får oss att utveckla nya idéer

I två månader har vi varit med i Future Impact Lab – en utbildning i hållbart entreprenörskap. Utbildningen har varit en del av ambitiösa projektet Zinkgruvan re:think. I två olika grupper av unga människor har vi på uppdrag av Drivhuset använt Loopametoden för att hjälpa kursdeltagarna att generera idéer i mötet med marknaden och kunden från början. Med ett stort fokus på hållbarhet, dvs att affärsidéerna också ska bidra till uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen.

Nu har vi avslutat med ett affärslabb där våra unga entreprenörer fått pitcha sina idéer för erfarna entreprenörer med många års erfarenhet. En lärorik och fin del där det blir uppenbart att det händer bra saker när människor möts. Såväl unga som mer erfarna entreprenörer blev rejält inspirerade av det här mötet.

Vi har också inspirerats. Det är en förmån att få vara med i processer där människor kreativitet liksom blir upplåst. Inte minst när det är i relation till andra människor det sker. Vi är övertygade om att fler av de här idéerna kommer att utvecklas och landa i företag som kommer att märkas.

Det finns inte plats för ohållbara affärsmodeller i framtiden. Eller rättare sagt vi får inte någon framtid utan hållbara affärsmodeller. Då är det skönt att se idéer utvecklas som på ett tydligare sätt faktiskt bidrar till en omställning av samhället i en mer cirkulär riktning. Där resurser inte bara förbrukas och slängs.

Det är där vi utgår ifrån i vårt eget företagande. Vi vill tillföra samhällsnytta samtidigt som vi skapar affärsnytta. Dessa nyttor måste matcha. Inte bara i ord, utan i handling. Så efter den här processen är vi ännu mer övertygade om att vi måste påverka fler entreprenörer och låta dem påverka varandra. Affärsnätverk kan inte bara ha den form de här idag. Det krävs nya former.

Nu utvecklar vi några sådana och kanske pitchar vi dem i närheten av dig i framtiden.

I huvudet på entreprenören

Christer Holger, grundare av Skapaskolan, om hur skolan kan hjälpa barn och unga till mod och förmåga.

På uppdrag av Arena Huddinge gör vi just nu en serie berättelser om entreprenörer i Huddinge. I en serie som heter ”I huvudet på” lyssnar Fredrik Bronner på människor med idéer som är med och utvecklar Huddinge och Stockholm på olika sätt.

För en kort tid sedan var Fredrik på Skapaskolan i Huddinge och samtalade med skolans grundare Christer Holger. Just nu sitter vi och klipper materialet till ett längre reportage som kommer att publiceras i slutet av maj. Den första berättelsen i serien handlar om Miriam Andersson, som driver råmats-haket Rå och Så i Huddinge centrum.

De här samtalen ska få ta plats. De är lite längre och lite djupare än det vi hinner med på frukostmöten, konferenser och delningssnuttar i sociala medier. Tanken är att komma in i tankarna på de vi pratar med för att förstå lite mer om vad som driver de här människorna och varför. Det är ett oerhört roligt och fint uppdrag.

Christer Holger är en person med inspirerande idéer om lärande, mening och påverkan. Vi är glada över att vi fick lyssna på honom.

Konstnärligt entreprenörskap

Idag avslutade vi två delkurser som letts av Fredrik Bronner på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Det är studenter på musikproduktionsprogrammets sista termin som under vintern fått utveckla idéer inom sitt konstnärliga entreprenörskap. Idag hade de slutpitchar och vi satt med i en jury som lyssnade och gav återkoppling.

Kultur är oerhört viktigt i varje samhälle. Musik är ett språk som berör alla människor. På olika sätt. Villkoren för de kreativa människor som gör, spelar in, producerar och för ut musiken har förändrats kraftig genom åren och det är väldigt givande att få leda samtal och diskussioner med unga människor som gör musik. När vi inledde kursen tittade vi på filmen PressPausePlay som tydligt visar på förändringen.

Vi behöver de här människorna. Vi behöver hjälpa dem att hitta sina vägar i ett konstnärligt entreprenörskap. Det är något av det finaste vi kan göra. Men, det är även ett sätt för oss att hjälpa oss själva. Inom några år finns det välutvecklade låtskrivaralgoritmer som kan göra musik för oss i realtid. Men, inget kommer att kunna ersätta det som kreativa människor berättar. Inget kommer att beröra oss på samma sätt som det som andra människor skapat, och som väcker känslor i oss själva.

Musiken berättar något om vår samtid. Hela tiden. Vi behöver de här människorna och det har varit en förmån att få följa dem en bit längs vägen.

re:think och fokus på hållbar idé- och affärsutveckling

Nu har vi startat det publika arbetet i ett stort, fint och angeläget program vi är en del av. Zinkgruvan re:think är ett program där vi kommer att hjälpa människor att utveckla hållbara idéer och företag.

Idag hade vi premiär i Askersund där vi samlade och lyssnade på kloka och kunniga människor som står bakom det här programmet, men också entreprenörer som inspirerade oss med sina berättelser. Sara höll en inspirationsföreläsning om hållbar utveckling och hållbarhetsmålen i Agenda 2030, men också en tydlig förklaring till varför vi behöver hållbara affärsidéer. Nu.

Bakom programmet står Zinkgruvan Mining, Drivhuset och Alfred Nobel Science Park. På programmets hemsida beskrivs innehållet så här:

”I det här programmet fokuserar vi på att hitta människor som vill utveckla hållbara idéer som kan skapa affärs- och samhällsnytta på kort och lång sikt.

[…]

Det övergripande syftet med programmet är att bidra till en stärkt och breddad ekonomisk utveckling i regionen, präglad av socialt och miljömässigt hållbara innovationer.

I fyra steg ska programmet fokusera på att öppna upp nya vägar till entreprenörskap och intraprenörskap. Det görs genom att stärka unga entreprenörer, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande, underlätta integration av nyanlända samt genom att öka kunskapen om de globala och lokala hållbarhetsutmaningarna.”

Bronner & Bronner kommer att bistå i programmet som utbildare, samtalsledare och föreläsare. Just nu är vi på turné och gör fyra större workshops på fyra orter.

19 mars Askersund
21 mars Hallsberg
26 mars Laxå
28 mars Örebro

Så startar vi. Sedan kommer vi att utbilda 40 människor i två parallella processer innan det är dags för pitchar, promotionevent och ett acceleratorprogram.

Det här kommer att sysselsätta oss i många och roliga timmar under det kommande halvåret. Vi tycker att det är angeläget att få vara med och bidra till att bra och hållbara idéer utvecklas. Framtiden har – som vi alla vet – bara plats för hållbara affärsidéer. Om vi ska få fram dessa, då behöver vi fler människor som är med och utvecklar dem.

Överallt. Och hela tiden.