Det ömsesidiga nyttoperspektivet – ett nytt sätt att utveckla idéer och innovationer

När vi utvecklar nya idéer har vi historiskt inte alltid förstått hur viktigt det är att värdera flera olika nyttor med dessa idéer. Det har tagit oss till ett nödläge där människan och människans ekonomi har vuxit ur planeten vi lever på. Därför krävs det att vi tänker klokare i utvecklingen av nya idéer. De idéer som ska lösa problemen de gamla idéerna skapat.

Hur blev det så? Jo, ensidig nytta har ofta negativa konsekvenser för andra. Eller planeten vi lever på.

Vi utbildar studenter och entreprenörer. Använder olika affärsmodelleringsverktyg och processer. Gör vad vi kan för att inspirera människor att utveckla idéer, men också sätta nya ramar runt de olika modellerna som används för idéutvecklingen.. Ramar som vidgar tanken på affärsnytta både inåt och utåt. Inåt eftersom människan bakom idén måste känna mening, glädje och lust i processen för att utveckla den. Utåt eftersom idén måste skapa nytta för det omgivande samhället och själva planeten. Om vi inte skapar denna utvidgade nytta är risken överhängande att det istället uppstår negativa effekter – eller skador – på individ, i samhälle eller på planeten.

Ungefär så här kan det beskrivas i en modell.

Idén måste skapa fyra olika nyttor:

Personlig nytta (för människan bakom idén)
En människa som gör något hen älskar tillsammans med människor hen vill väl (och som vill hen väl) kommer att känna mening. När människan i sina olika relationer får återkoppling som gör människan klokare och får människan att känna sig behövd/bekräftad kommer en större mening och nytta att uppstå. Ur den meningen kommer det att skapas nya idéer och utveckling.

Samhällsnytta (för de andra människorna)
När den här idén möter verklig efterfrågan – alltså tillfredsställer ett verkligt behov hos andra – kommer idén att skapa samhällsnytta. Utgångspunkten är de grundläggande verkliga mänskliga behoven av rent vatten, näring, sömn, närhet/tillsammansskap, trygghet, frihet från förtryck och diskriminering, utveckling och relationer samt en känsla av att livet är meningsfullt. Kort sagt ett gott liv.

Affärsnytta (för idén som företag)
Ett företag som skapats utifrån den här idén och är samhällsnyttigt kommer att skapa affärsnytta (om det sköts hållbart) och ha goda förutsättningar att vara framgångsrikt såväl ekonomiskt som socialt. Det ger företaget näring och kapital att fortsätta existera och utvecklas, samt vara en bidragande del i det samhälle företaget finns i. Företaget kommer att vara attraktivt för olika människor – som kunskapsbärare, arbetsgivare, leverantör, opinionsbildare och i andra aspekter.

Planetnytta (för ekosystem, levande arter, miljö och klimat)
En idé som skapar personlig nytta, samhällsnytta och affärsnytta måste rymmas inom de naturliga ramar som sätts på en planet med bevisat ändliga resurser. Jorden är en sådan planet. Det innebär att idén behöver leda till att det tillförs ekologiska värden som för tillbaka näring i naturliga processer. Det handlar inte längre om att minimera skadliga effekter av våra idéer, det handlar nu om att skapa positiva effekter. Våra utsläpp måste inte bara minska, det måste bort. Men det räcker inte. Vi måste skapa idéer som hjälper naturen att ta hand om de utsläpp vi redan gjort.

All förskjutning får negativa effekter
Varje idé behöver vara tryggt grundad i mitten av modellen. Om den förskjuts längs någon av axlarna (eller fastnar i en enskild ruta) så kommer det uppstå skador och negativa effekter. Traditionellt har vi främjat affärsnytta. Det har lett till klimatkris, artutrotning, sociala och ekonomiska klyftor mellan människor. Allt detta har konsekvenser som svält, krig, flykt, massutrotning av arter och global uppvärmning (med ödesdigra konsekvenser för allt liv på jorden).

Det ömsesidiga nyttoperspektivet ska vara med från början
Det här är i grunden en ganska enkel modell. Vi kan kalla den det ömsesidiga nyttoperspektivet. Om vi tar med det i idéutveckling och innovationsprocesser. Om vi tar in det när vi affärsutvecklar och affärsmodellerar. Då tar vi ett viktigt steg i en riktning där de nya idéerna tillför verkliga värden för den tid vi lever i. En tid som präglats av framgångstanken och lett till den stora acceleration som sedan industrialiseringen började förändrat världen. En tid när vi måste ställa om människans levnadssätt om vi ska överleva som art.

Vi har fått ut mycket gott av industrialiseringen. Men vi betalar ett ganska högt pris också. Kommande generationer kommer att betala ett ännu högre pris. För att inte tala om vad alla andra levande arter på planeten råkar ut för när vi människor förvandlat naturen och livet till produkter som vi exploaterar och skördar.

Den största skadan har vi tillfört under bara en generation. Sedan andra världskriget och framåt. Alltså talar historien för att vi på lika kort tid kan:

1. Sluta använda idéer som skadar oss själva, andra arter och planeten vi lever på.
2. Skapar idéer som har verklig nytta och skapar nya värden

Nya idéer måste tillföra värden till människorna som utvecklar dem, till samhället de är en del av, till företaget/organisationen som förvaltar idén och till planeten som ger den näring. Då kan de bidra till gott liv för allt levande på jorden, idag och imorgon.

Det behöver inte vara svårare än så. Att vi (från den stund när idén föds) stannar upp och ställer oss frågan – på vilket sätt är den här idén nyttig?